ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:

Ronny Svensson

Vampyrtrenden är ständigt på hugget

Läs fler krönikor! Här är Ronny Svenssons samlingssajt
ANNONS:
Ronny tipsar: Fem rullar att sätta tänderna i

1. "Blodshunger" Tony Scott 1983:

Solklar kultstämpel på Tonys långfilmsdebut, fantastisk rollista med bland andra Catherine Deneuve och David Bowie.

 

2. "Nosferatu - nattens vampyr" Werner Herzog 1979:

Stämningsfull version av F W Murnaus originalverk från 1922.

 

3. "Skräcknatten" Tom Holland 1985:

Unge Charley upptäcker att hans nya granne är en vampyr, men ingen tror honom.

 

4. "Shadow of the vampire" E Elias Merhige 2000:

Ominspelningen av Murnaus stumfilmsklassiker där John Malkovich spelar regissören.

 

5. "Dracula" George Melford 1931:

När Browning, Lugosi och Freund gått hem för dagen intog det spanska teamet Universalstudion och filmade sin version på natten.

Visa merVisa mindre
Tidigare artiklar
Visa flerVisa färre

Twilightsagan har fått sitt slut i och med "Breaking dawn"-premiären i går.

Tonåringar och vuxna över hela världen köar för att se hur det går för Bella, Edward och Jacob.

Det har aldrig varit mer rätt med vampyrer och alla vill låta den rätta komma in.

Det var den irländska författaren Bram Stoker som skapade den första vampyren i slutet av 1800-talet. I dag är greve Dracula insomnad sedan länge (dör gör som bekant vampyrer aldrig).

När jag var ung och läste tidningen Chock var vampyrer fortfarande skrämmande särlingar och mytiska figurer. Numera har de lämnat skuggorna för att leva mitt bland oss vanliga människor.

 

Jag återkommer ständigt till den där sommaren i början av 70-talet då vår enda tv-kanal visade skräck i sommarnatten, bland godbitarna fanns naturligtvis Tod Brownings "Dracula" om den transylvanske greven som skaffar nya offer i England.

För att inte tala om då jag ett par år senare såg min första "Hammer horror"-rulle med Christopher Lee som den rödögde Dracula med smak för blod. Hans gestaltning av karaktären har något djävulskt över sig och kanske är det därför som han är så skrämmande genom sitt dolda förbund med det onda.

 

Min och tidigare generationer har ju genom upprepade morgonsamlingar i kyrkan med "Fader vår" blivit itutade att vi ska välja den rätta vägen och inte inledas i frestelsen - vi ska passa oss för djävulen.

Inte så konstigt att filmer som "Exorcisten", "Omen" och "Dracula" blir kioskvältare , då människan till sin natur är nyfiken och dras till det mest förbjudna och kanske får man till och med svar på funderingar där i biomörkret.

 

På senare år har synen på hur vampyren skildras på bio och tv förändrats radikalt. Man har närmast gått tillbaka till 1800-talets början och författaren John Polidoris karaktär lord Ruthven som är löst baserad på den amoröse lord Byron.

Titta bara på bröderna Damon och Stefan Salvatore i tv-serien "The vampire diaries", tjusiga unga män, men som också är dödligt farliga liksom flickornas favorit Edward Cullen i "Twilight"-filmerna. Denne anemiske man lever på djurblod i fred med människorna, men visar i nu bio­aktuella "Breaking dawn del 2" upp en mer våldsam sida då han försvarar sin familj mot klanen Volturi.

 

Man måste såklart nämna "True blood" som utspelar sig i USA-södern där servitrisen Sookie med sina telepatiska krafter kommer i närkontakt med den läckra vampyren Bill. I denna serie har de udda varelserna kommit ut, inte ur garderoben men väl kistan, och försöker leva jämsides med de vanliga människorna vilket inte alltid går helt friktionsfritt.

Serien, skapad av homosexuelle Alan Ball, som likt Bryan Singer tidigare med "X-Men" vill skildra utanförskapets våndor med att alltid mötas av skepsis, hot och misstänksamhet.


Vampyren som enligt gammal folklore är av ondo, skapad av djävulen blev den perfekta metaforen för hans välgjorda berättelse om vi och dem och den fördomsfulla intolerans som präglar vår tid.

Serien är nu inne på sin sjätte succésäsong och kanske är det ändå så att vampyren som en slags antihjälte betyder mycket för många som inte riktigt hittat sin plats i tillvaron.

Mejla Skriv ut
Rätta text- och faktafel
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
MITT EXPRESSEN - FÖR INLOGGADE
ANNONS:
ANNONS:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar: