Stone profilerade sig som en spännande manusförfattare innan regissörskarriären tog fart och han tilldelades en Oscar redan 1978 för sitt andra långfilmsmanus "Midnight Express" som regisserades av Alan Parker.

Han hade prövat på regi redan innan med den obskyra skräckrullen "Seizure" 1974, en film han vägrar att tala om i dag och tro mig, jag har försökt varje gång vi träffats men han spänner sina mörka ögon i mig och ber om andra frågor om hans filmgärning.

Om man tittar på Stones filmografi så finns det några teman som återkommer flera gånger - situationen i Syd ­ amerika, kriget i Vietnam och skoningslöst våld.

De två sistnämnda har naturligtvis att göra med det faktum att han stred som infanterist under Vietnamkriget och på nära håll fick uppleva fruktansvärda händelser som soldat.

När jag intervjuade honom inför "Himmel och jord" för snart tjugo år sedan så frågade jag ­ försiktigt om han hade dödat i strid och han ­ tittade på mig med sorg i blicken och sa: "ja, det har jag".

Det var inget han var stolt över men menade med ett snett leende att han liksom alla andra unga män gjorde "sin plikt" för sitt land.

För många veteraner blev detta ett livslångt trauma de aldrig kommit över, för Stone verkar filmskapandet blivit ett sätt att ­bearbeta ångesten och smärtan.

I en prisad och hyllad trilogi har han ­bearbetat sina och andras upplevelser av kriget i Vietnam ur olika synvinklar.

Insiktsfullt berättar han om söndertrasade själar på bägge sidor och även om krigsscenerna är spänningsmässigt fullödiga så är det ingen tvekan om att Oliver Stone i grunden avskyr krig för allt vad det gör med människan.

Han har synat den yttersta makten i tre uppmärksammade verk om USA:s mest omtalade presidenter och som varandes en av Hollywoods mer politiskt laddade filmskapare har dessa diskuterats livligt på hemmaplan medan övriga världen anammat dem med öppna armar.

Ännu mer obekväm blev han när han åkte till Kuba för att göra, inte bara en utan två, dokumentärer om och med ledaren Fidel Castro som för de flesta i USA är ett rött skynke i dubbel bemärkelse.

Som om inte detta var nog så företog han en längre resa genom Sydamerika för att dokumentera en världsdel som är i ständig förändring.

Sist men inte minst har vi hantverkaren Stone som emellanåt gör mindre motsträvig film som till det yttre underhåller men som i botten nästan alltid har ett budskap som gör dem intressanta eller kontroversiella.

Det kan handla om pengahandel som i "Wall street", amerikansk fotboll i "Any given sunday" eller knarkhandel som i nu bioaktuella "Savages". Det är kanske inte hans allra bästa rulle men Oliver har liksom Woody Allen en hög lägstanivå och det finns alltid något att fascineras av eller störa sig på i Hollywood.