Det började bra med den Oscarnominerade "Winter’s Bone" av Debra Granik där den tonåriga Ree måste finna sin försvunna far i de kargare trakterna av Missouri. Jennifer Lawrence blev mycket uppmärksammad för sin tolkning av en ung kvinna med alldeles för mycket ansvar på sina späda axlar.
Ett annat starkt kvinnoporträtt svarade Natalie Portman för i Darren Aronofskys "Black Swan" där hon är ballerinan Nina som jagar huvudrollen i Svansjön i en uppsättning i New York.
Vi möter en dedikerad kvinna med inre demoner som börjar få problem med sin verklighetsuppfattning och spelet med den svarta och vita svanen på scenen blir en spännande pendang till hennes egen psykos som tar sig alltmer våldsamma uttryck. Portman fick rättmätigt en Oscar för sitt självutlämnande porträtt av en kvinna på gränsen till nervsammanbrott.

Vi kunde också njuta av några ömsinta dramafilmer som skakade om med sitt laddade innehåll men där man kände sig upplyft efteråt tack vare en stark grund av humanism och kärlek som aldrig gick att rucka. Xavier Beauvois verklighetsbaserade "Gudar och Människor" berättar om hur några kristna munkar i de algeriska bergen kidnappas av muslimska terrorister och senare avrättas då Frankrike vägrar förhandla om deras frigivande.
En grym men vackert skildrad historia om män som övervinner sin fruktan genom sin kärlek till Gud och när de förbereder sin sista måltid tillsammans rinner tårarna ner för mina kinder.

En annan sällsam filmupplevelse var Apichatpong Weerasethakuls Cannesvinnare "Farbror Boonmee som minns sina tidigare liv". En thailändsk bonde som vet att han snart ska dö samlar sina nära omkring sig och företar en yttre och inre resa där han möter sin avlidna fru och försvunna son.
Det var en totaltupplevelse i biosalongen med ett flöde av vackra bilder och man greps av all den skönhet som blommade upp på bioduken och ingav trygghet för själen.

Det fanns mycket skönhet blandat med stort allvar i den koreanska "Poesi av Chang-dong Lee" om en äldre kvinna med begynnande Alzheimer som börjar en poesikurs som hon drömt om länge. När hon börjar se på omgivningen med annorlunda blick förfulas allt då hon får reda på att hennes barnbarn varit inblandad i en gängvåldtäkt på en ung flicka som senare tog sitt liv. Välspelat drama som visar att filmkonsten, förutom att underhålla, också har som mål att engagera oss och ta ställning i moralfrågor.

Hollywood bjöd på ovanligt många superhjältar detta år: "Green Lantern" med Ryan Reynolds, "Thor" av Kenneth Branagh, "Captain America" med Chris Evans och "X-Men: First Class" med James McAvoy och Michael Fassbender upphävde alla tyngdlagen och bjöd på svindlande äventyr med mer eller mindre lyckat resultat. Lägg till titlar som "Cowboys & Aliens", "Source Code", "The Adjustment Bureau", "Sucker Punch", "Limitless" och "Conan the Barbarian" och vi förstår alla att Drömfabriken inte ville bjuda på några jordnära dramer om ”verklighetens folk” 2011!

Den svenska filmproduktionen visade upp en sedvanligt blandad kompott av högt och lågt. "Åsa-Nisse - Wälkom To Knohult" var utskälld redan innan premiären och alla förutfattade meningar infriades tyvärr! På andra ändan av skalan hittar vi den spännande "Apflickorna" av debutanten Lisa Aschan om två hästintresserade tonårstjejer som utmanar varandra känslomässigt. De länge emotsedda "Kronjuvelerna" och "Jag saknar dig" tappade mycket av sitt allvar på grund av ojämnt skådespeleri och manus utan fokus och nödvändig tyngd.

Slutligen så kan vi konstatera att Grekland visserligen skakas i sina grundvalar av den ekonomiska krisen men konstnärligt gick de på knock med sin europeiska kollegor med de fascinerande verken "Attenberg" och "Dogtooth"!