Stockholm Filmfestival är i gång och vi filmälskare har bara att välja och vraka bland god­bitarna.
Det är lätt att glömma att Göteborgs Filmfestival är den första och största. Festivalen får sällan den uppmärksamhet den förtjänar eftersom ledningen inte lägger så stor vikt på att få dit Hollywoodprofiler.
När Stockholm startade sin festival för 22 år sedan med en mer kändistät gästlista blev det naturligtvis munhugg städerna emellan. Huvudstadens filmfest ansågs ytlig och hipp, medan ­ göteborgarnas dito var proggig.

De två motpolerna har närmat sig varandra på senare år och bägge festivalerna bjuder numera på spännande gäster från hela världen, samtal före och efter filmerna, filmrelaterade diskussioner, prisutdelningar och fester.
Men lilla Sverige kommer alltid att vara kusinen från landet jämfört med de stora festivalerna runtom i världen.
I Cannes i maj är det helt galet med alla turister (med stegar!) som flockas för att få en skymt av de Hollywoodstjärnor som går på röda mattan.
Venedig på hösten har en mer avslappnad atmosfär med mindre kändishets även om ön Lido lockar väl så många celebriteter som den franska kusinen. Här är det lättare att boka intervjuer och man slipper fäktas med paparazzis på väg in till festivalhotellet.
Bägge dessa festivaler bjuder på en väl avvägd mix av inhemsk produktion och glamour från drömfabriken och även lilla Sverige har fått visa upp nya verk på dessa bjässar inom filmkonsten.
Men Stockholm och Göteborg har alltid något unikt och överraskande att bjuda sina gäster på varje år.
Det absolut viktigaste är att de finns och kan erbjuda udda och spännande filmer som vi annars aldrig får se på våra svenska biografer.

Ni som har tid och lust, ta er till Stockholms citykärna och se så mycket film ni orkar. Här är filmerna ni inte får missa:
"Tinker tailor soldier spy" (Tomas Alfredson): Bygger på John le Carrés omtalade spionroman och har filmats en gång förut som TV-serien "Mullvaden" 1979 av John Irvin med Alec Guinness. Denna gång spelas Smiley av Gary Oldman och vårt senaste tillskott till den internationella regissörsskaran har dessutom namn som Colin Firth, Tom Hardy, John Hurt, Ciarán Hinds, Mark Strong och Toby Jones i rollistan. En gediget berättad spionthriller från kalla krigets dagar.
"Ligg med mig" (Jannicke Systad Jacobsen): Ljuvlig växa-upp-film om hur svårt det kan vara att befinna sig mellan barn och vuxen. Alma är en 16-årig tjej med skinn på näsan som bor med sin mamma i en liten by som hon avskyr. Allt är bra med kompisar och skola tills den dagen då Artur som hon är lite kär i förnedrar henne under en fest.
"50/50" (Jonathan Levine): Bygger på en sann historia om radioproducenten Adam som får reda på att han har en svårartad tumör i ryggen. Hans liv vänds upp och ner. En ömsint berättad story om hur ett chockbesked kan få en att uppskatta varje dag som en gåva. Fin balans mellan komik och allvar och begåvningen Levine har tidigare gjort sevärda "The wackness".
"The skin I live in" (Pedro Almodóvar): Galant genrefilm från Madridsonen om en plastikkirurg som lever med en stor sorg efter hustrun som tragiskt avled efter en bilolycka. Han forskar dag och natt för att få fram en alternativ mer tålig hud och hans försökskanin är den vackra Vera som hålls inlåst på den lyxiga kliniken. Som vanligt bygger Almodóvar sina berättelser i flera lager som sakta skalas av och ingenting är vad det verkar vara i detta imponerande verk, ett absolut ­måste!
Mindre glamour - mer spänning