Fixa fint i hemma – med små medel

Massor av inredningtips hittar du här!

Har du tur?

Du kan bli miljonär. Ta chansen här!

Storlek på text:
Skriv ut text

Martin Carlsson

1976. Deep Purples keyboardist Jon Lord gick bort den 16 juli på grund av cancer i bukspottskörteln. Nu står hoppet till Richie Blackmore att berätta om det mytomspunna 70-talet. Foto: ALL OVER PRESS 1976. Deep Purples keyboardist Jon Lord gick bort den 16 juli på grund av cancer i bukspottskörteln. Nu står hoppet till Richie Blackmore att berätta om det mytomspunna 70-talet. Foto: ALL OVER PRESS

Vi måste prata om Deep purple

Läs fler krönikor! Här är Martin Carlsson samlingssajt
Annons:
Tre saker att minnas med Jon Lord

Klassisk hårdrock

Yngwie Malmsteen brukar prata om Bach och Blackmore, men det var Jon Lord som parade ihop hårdrocken med den klassiska musiken redan på 60-talet.

Orgelljudet

Ingen hårdrocksmusiker har fått fram ett så distinkt, nydanande orgelljud som Lord fick ur sin Hammond C3. Han kan vara rockhistoriens främste keyboardist.

Looken

Precis som alla andra hårdrocksmusiker såg Lord, med sin stiliga valrossmustasch, cool ut på 70-talet. Till skillnad från de flesta andra såg han 40 år senare precis lika cool ut i skägg och gråvitt hår i hästsvans.

Jon Lords död har åtminstone ­medfört en positiv sak: Ritchie Blackmore har äntligen börjat prata om Deep Purple igen.

Den 16 juli dog cancerdrabbade Jon Lord, den stilbildande keyboardisten som 2002 lämnade Deep Purple. Han blev 71 år gammal. Det var tyvärr vad som krävdes för att gitarristen Ritchie Blackmore, som i vredesmod hoppade av mitt under Europaturnén 1993, till sist skulle börja prata om Deep Purple igen. I radioprogrammet "Last word" på BBC 4, som kan streamas på nätet, säger Blackmore så här om Lord:

- Han brukade gå till sitt rum och läsa ännu en roman. I bandet hade vi ett stående skämt: "Har du hört det senaste? Jon har blivit tagen för fart­läsning."

Blackmore berättar även om deras tidigaste inspelning och berömmer givetvis Jon Lord. Men det är inga trötta klyschor, utan han lägger ut orden med en sådan skärpa att det är svårt att begripa varför han har hållit käften så länge.

Ju djupare Ritchie Blackmore har ­sjunkit ner i renässansträsket med sitt Blackmore's Night, desto mer avstånd har han dessvärre tagit från hårdrocken. Att ens nämna Deep Purple och hårdrock för honom har varit strängt för­bjudet.

Jag struntar egentligen i vad Blackmore numera gör för sorts musik. Jag vill bara höra honom berätta om det förflutna. Det senaste decenniet har alla musiker, till och med de så hårdrocksfientliga Robert Plant och Jimmy Page, gett oss så många fantastiska, vilda historier från det mytomspunna 70-talet. Av de stora har bara Blackmore hållit tyst. Nu hoppas jag att han ändrar inställning innan det är för sent och alla anekdoter begravs med honom.

Annons:
MEST LÄST PÅ EXPRESSEN.SE/NÖJE
Annons:
Fler krönikor av Martin Carlsson
Annons:
Senaste nytt
EXTRA
EXTRA
Annons:
MEST LÄST I DAG
EXTRA
EXTRA
Annons:
MUSIKREDAKTÖREN BLOGGAR
MODEBLOGGEN
Annons:
SPELA SPEL
Senaste nytt
Annons:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader