Malin Roos

När en kille ber dig skicka en bild på dina bröst, tänk dig jävligt noga för

Publicerad

När jag var 16, drack för mycket vodka Explorer och kräktes på gymnastiklägret.

Tack Gud att det inte fanns Instagram då.

En femtonåring uppdaterar sin statusrad på Facebook: "Tjohoo, varit hos tandläkaren, noll hål".

Första kommentaren kommer snabbt, från vad jag föreställer mig är klassens tuffaste kille: "Och? Tror du nån bryr sig"?

22 likes, på killens kommentar.

Det är så lätt att sitta och vara 39 och förfasas över tonåringarnas jargong på sociala medier.

Men gudarna ska veta att vi var elaka mot varandra också, det skvallrades precis lika mycket om vem som hade sex med vem, vem som var ful och fin och rätt och fel.

Jag minns första dagen i mina nya vita jeans, jag tyckte de var så snygga.

Tills jag hamnade framför Gänget på väg hem. "Roos, du har inte tänkt på att man får ÄNNU större röv i vita jeans?"

Jag hade inte vita byxor på 30 år, men jag slapp i alla fall 22 likes på kommentaren på Facebook och en bild på "stora röven" på Instagram.

Jag såg en så himla bra film på en festival förra året, "Disconnect" med Alexander Skarsgård och Michael Nyqvist. En stark historia om baksidorna med dagens snabba kommunikation och exakt hur stora konsekvenser nätmobbning kan få.

Inte helt olikt det som hände Amanda Todd.

Minns ni Amanda Todd? Kanadensiskan gick i sjuan när hon träffade en kille som efter mycket tjat fick henne att skicka en bild på sina bröst. Det dröjde inte länge förrän fotot började cirkulera på nätet, till vänner, skolkamrater, familj.

Snart hade "alla" sett den.

Amanda Todd tog sitt liv.

I den uppmärksammade "Instagram-rättegången" här hemma har tusentals tjejer och killar hängts ut med bilder och kränkande kommentarer, tioåringar har kallats horor och unga tjejer har hotats till livet.

Utvecklingen är ofrånkomlig, den som tror att den går att stoppa kan ta med sig kudde och täcke in under stenen.

Men om man ändå får lov att vara förnumstig 39-åring:

När en kille ber dig skicka en bild på dina bröst, tänk dig jävligt noga för.

När du ser en kompis redlöst berusad på Explorer, rådslå med magen innan du lägger ut bilden på Instagram.

Tonårsskvallret är inte råare sen det blev digitalt, men spridningseffekten är så mycket större.

Om någon sprejar "XX är en hora" på skoltoaletten går det att tvätta bort. En retweet på en taskig kommentar däremot, går aldrig att sudda. En reinsta på bröstbilden, och den finns kvar för alltid.

För att poppa upp alldeles lagom tills du har gått klart ekonomiutbildningen och söker jobb på banken.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag