Förlåt om jag inte svarar på tilltal i dag.

Jag har inte alls gått och blivit uppnäst efter två Springsteen-konserter på lika många dagar (vilket SKULLE kunna vara fog i och för sig), bara aningen döv.

Hamnade bakom en man på Ullevi i går som skrek mig i örat, i fyra timmar, varenda låttext. Tutti.

Men det var det värt.

För det var en sån kväll bara.

Folk skrek rakt ut, kastade sig i varandras famnar, kysstes.

Dansa med gummistövlar? Ha, nemas problemas! Om fredagen var solig, soulig, varm och innerlig, var lördagen en allsångsfest utan slut.

All respekt för Måns Zelmerlöw, men Lundapaugen ligger lite i lä där, kan jag säga.

När Bruce Springsteen och E-bandet skulle kliva på scen i går, stod spårvagnarna i Göteborg stilla, taket på köp- centrat Nordstan hade regnat sönder och Steve van Zandt twittrade från backstage: "There's something about the thought of fans waiting out in the rain all day that makes us crazy. I feel one for the ages coming on."

Och nog blev det nåt alldeles extra.

Den där klass 1- varningen som utfärdades över Ullevi var ju ingenting - mot Stormen Bruce.

När Springsteen radade upp "River", "Because the night" och "Hungry heart" sjöng publiken på Ullevi med sån kraft att Vinga fyr höll på att blåsa omkull.

Det fanns inga sittplatser på Ullevi den här helgen.

Bara stå.

Och ingen sjöng.

Alla vrålade.

Och Bruce Springsteen, han ville aldrig gå av scen.

Ni vet hur vi brukar malla oss och hålla på, säga att Springsteen, världens bästa liveartist, är särskilt förtjust i Sverige och Ullevi... önsketänk önsketänk, dream om.

Men nu ska ni höra här.

I går träffade jag Danny Clinch, en av världens bästa rockfotografer.

Clinch har varit Springsteens "hovfotograf" sen 1999 och har bland annat plåtat omslagen till The rising, Working on a dream och nya Wrecking ball, och i helgen har han varit med och sett konserterna på Ullevi.

I fredags träffade han Bruce Springsteen direkt när han kom av scen.

- Han såg ut som en man som hade sprungit som en galning på scen i fyra timmar, men som hade haft väldigt kul.

- Han sa att han tyckte att det här var den bästa publiken någonsin. Han uppskattade särskilt hur svenskarna är med på hylllningarna till Clarence Clemons.

Ha!

Nåt att suga på, till nästa gång.