Åsikter är som rövhål, som Anna Anka brukar säga.
Alla har dem.
Det är säkert många som kommer att reagera på gymbilderna i kvällens avsnitt av ”Svenska Hollywoodfruar”, där Anna Anka pumpar vikter så att de tunna armarna är på väg att brytas.
Anka själv har stolt som en tupp sagt att hon har kropp som en 16-åring och att de andra fruarna i neigbourhooden är avundsjuka för att hon ser ”så djävla ung och vacker ut”.

Huruvida hon är sjukligt smal överlåter jag åt experterna att bedöma.
Pauls fru skulle förmodligen hälla syra på mig som hon gör med sniglarna i trädgården, om hon hörde det här, men jag tycker faktiskt att hon ser äldre ut än sina 38 år.  
Sådär som folk som har bränt bort allt underhudsfett tenderar att göra.
Det är förstås tragiskt i sig, men jag ser inget med hennes kropp, som jag inte ser i alla de tusentals bilder som rullar in från Hollywood varje dag.
Flickor på röda mattor i skor som glappar eftersom inga passar så smala vrister.

De två andra Hollywood-fruarna Maria Montazami och Agnes Nicole Winter är ju inte heller några fläskberg precis.
Vi får glädja oss åt två saker: 
Att Anna Anka är nöjd med sin egen kropp.
Och att TV3-serien är mer populär bland kvinnor över 60 år än tjejer mellan 15 och 24.
Men en sak undrar jag: Varför har en före detta framgångsrik personlig tränare, en personlig tränare?