Britta Svensson.

Det tog ungefär en kvart

in på andra avsnittet, så började jag vrida mig i tv-soffan. Det fanns inget kvar att vara nyfiken på. Skåne skulle inte bli fritt, och Gustaf Skarsgård som kung Karl XI skulle inte tillföra något i fråga om skådespelarkonst, det stod klart. En mystisk spökryttare räckte inte till att öka entusiasmen. Historien gick i cirklar, med fler snygga stridsscener men ingen utveckling av intrigen. Nils Geting var nära, men lyckades aldrig knäppa Anders Ekborgs Lejonhufvud, vilket blev ganska tjatigt. Det flitiga användandet av Tuva Novotnys Hedvig Sparre till diverse osannolika förvecklingar var påfrestande. Några glimtar när krigets och dödandets meningslöshet framträdde var behållningen i gårdagens avsnitt. Liksom att Linus Sandgrens foto fortfarande är rasande snyggt.

Jag är inte särskilt förtjust

i SVT:s sätt att suga på sina populäraste karameller med juldagens långtråkiga dokumentär om "Allsång på Skansen" och gårdagens "Schlager-SM - i morgon är en annan dag". Schlagerprogrammet var något roligare, men hade också det en ton av intern självbelåtenhet. Visst, jag förstår att det finns nördar som är intresserade av de pyttesmå detaljerna kring sina favoritprogram. Men jag tyckte det var synnerligen irriterande att alla intervjuade utom de allra mest kända artisterna bara presenterades med förnamn. Förutsattes vi redan veta vad de heter? Eller skulle vi alla känna oss som en enda stor familj? Kul var det att få möta Marie Lindberg, lågstadieläraren som ska debutera i nästa års tävling. Men konstigt att bilderna från hennes hemort Munkedal visades till musik från "Twin peaks"...vilken var kopplingen? I kväll tittar jag på... ...Silvias Nobelklänningar i "Festens drottning" i SVT.