Anders Nunstedt

Depeche Mode intar Sverige

Publicerad
Uppdaterad
I år är det 30 år sedan Depeche Mode bildades.
Den här veckan spelar syntkungarna i Malmö, Göteborg och Stockholm.
Som vanligt är det upp till bevis.
I dag har de förstås sålt över 100 miljoner skivor och räknas som ett av pophistoriens mest inflytelserika och största band, men en sak är sig lik.
Depeche Mode tvingas ständigt motbevisa kritikerna.
Efter debuten, den lättsamt syntpoppiga "Speak & spell" (1981), hånades engelsmännen för att de inte spelade på sina instrument. Musiken var inte "på riktigt", ty vad gjorde de annat än att trycka på en knapp?
Det låter förstås fånigt i dag, när programmerade instrument är lika accepterat som hudkräm för män, men Depeche Mode fick ägna en stor del av 80-talet till att argumentera för sin rätt att programmera elektronisk musik.

Fjärmade sig från resten

Kanske allt ifrågasättande tog skruv. Efter debuten fjärmade sig Depeche Mode från övriga (pojk)band i den brittiska new wave-vågen.
De var tvugna att bevisa att de klarade sig utan låtskrivargeniet Vince Clarke (som lämnat bandet och startat Yazoo).
De klädde sig svartare och lät dystrare, började sampla fabriksljud och skriva mer politiska texter, fokuserade på ämnen som s&m-sex, religion och död i stället för fluffig tonårskärlek.

Klassisk pop i grunden

De blev avantgarde, även om de i grund och botten gjorde klassisk popmusik. Och populariteten växte för varje album, samtidigt som Depeche Mode lade ner enormt med tid för att bevisa att de kunde hitta nya sätt att skapa med sina samplers.
I mitten av 80-talet hade syntpionjärerna fått rykte om sig om att vara ett exceptionellt liveband. Efter albumet "Music for the masses" (1987) gav sig kvartetten ut på en enorm arenaturné. Med benhård image, utformad tillsammans med holländske rockfotografen Anton Corbijn, och färska hitsinglarna "Strangelove" och "Never let me down" blev det deras stora genombrott. Turnén nådde tidigt Sverige, ett av bandets starkaste fästen, och avslutades i Los Angeles där Depeche Mode gjorde sin 101:a konsert på turnén inför drygt 60 000 fans. En spelning som resulterade i det klassiska livealbumet "101".
Depeche Mode gav ut mästerverket "Violator" 1990, och bevisade att de kunde nå ut till en ännu större publik. Visserligen var de inte lika accepterade som U2 och REM, trots att de sålde precis lika bra. De ansågs heller inte lika rock'n'roll, trots att de partajade Keith Richards-style. Vilket fick dem att partaja ännu hårdare. Framgången hade dock ett pris. Alan Wilder lämnade bandet efter en rad bråk, Martin Gores normalläge var full som en kastrull, Andy Fletcher fick ett nervöst sammanbrott och tvingades avbryta en världsturné och David Gahan sköt sig full med heroin. 1996 var sångaren "kliniskt död" i flera minuter efter en överdos i Los Angeles.
Det såg rätt mörkt ut.

Besegrade drogerna

Men, för att göra en lång historia kort: Andy repade sig, Gahan blev drogfri och Martin Gore är nykter sedan fyra år tillbaka. Och Depeche Mode bevisade att de kunde klara sig utan Alan Wilder med att ge ut tre framgångsrika album under 00-talet.
I dag är det få som ifrågasätter deras betydelse. Man behöver inte sträcka sig längre än till Sveriges största rockband - ja; vi pratar om Kent - för att inse att Depeche Mode fortfarande spelar en viktig roll i den moderna musiken.
Och den här veckan spelar de i Globen, Scandinavium och Malmö Arena. Allt talar för att samtliga kvällar blir utsålda.

Listdominansen borta

Så vad har de kvar att bevisa?
Den här gången handlar det framför allt om att visa att de fortfarande är relevanta.
Senaste cd:n, "Sounds of the universe", har som bäst fått hyfsad kritik. Listdominansen har lyst med sin frånvaro. Och under sitt exklusiva festivalgig i Arvika i somras motsvarade en trött trio inte upp till hälften av förväntningarna.
Depeche Mode har alltid försökt höja insatsen för varje turné, strävat efter att flytta fram positionerna med varje album. Nu förefaller det som de står still på stället. Aningen för erkända, lite för nöjt harmoniska.
Men jag är ju kritiker. Och de har ju fått rätt mot sådana som mig förr.

Expressen rättar: I en tidigare version av texten stod det på ett ställe att Sverige-konserterna hålls först nästa vecka. Korrekt är att de hålls redan denna vecka.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag