Anders Nunstedt

James Gandolfini var den ultimata maffiabossen

Publicerad

James Gandolfini var den ultimata maffiabossen.

I rollen som Tony Soprano var han lätt att älska. Trots att hans rollfigur var ett kriminellt ärkesvin och en plågad, svekfull familjefar.

I närmare tio års tid gjorde Gandolfini sitt livs rollprestation.

Det är bara ett par veckor sedan Writers guild of America utsåg "Sopranos" till den bästa tv-serien någonsin.

Med det manuset, de regissörerna och - inte minst - den castingen var den utnämningen inte särskilt märklig. Själv hade jag gjort exakt samma val. Jag fastnade snabbt för serien när den började visas på tv och beställde den dyrt på amerikansk dvd, och slog här om året till på den kompletta boxen (hela serien tål att ses om).

Nyckelpersonen i skådespelarensemblen var förstås Tony Soprano, maffiabossen själv. Hade inte James Gandolfini spelat sin roll som sårbar familjefar och tung maffiaboss med sådan självklarhet hade serien troligtvis aldrig passerat pilotavsnittet.

Skaparen David Chase har berättat att det inledningsvis fanns en stor skepsis hos kabelkanalen HBO huruvida serien var något att satsa på. I slutänden blev "Sopranos" banbrytande.

Tony Soprano klarade sig genom sex säsonger av "Sopranos" utan en hjärtattack. Han fick panikattacker, han var en jagad man med sviktande hälsa - han blev skjuten. Men på något sätt kom han alltid tillbaka.

Allt annat hade förstås varit otänkbart. Tony Soprano var seriens hjärta och själ, och även om andra karaktärer var minst lika bra utmejslade och gestaltade så var de inte omistliga. Det fanns bara en huvudroll som omöjligen kunde skrivas ur manus, Tony själv.

I natt skrev Gandolfini själv ur sig från alla tänkbara fortsättningar av tv-klassikern. Att den överviktige skådespelaren plötsligt dog i en hjärtattack - på Sicilien! Ironin! - var kanske inte helt oväntat. Det rykte som omgav 51-åringen var inte ryktet av en renlevnadsman.

På det planet skilde sig Gandolfini inte från sin rollfigur.

I "Sopranos" sista, magnifika, avsnitt ”Made in America” satt Tony på en kvarterskrog för en familjemiddag, Journeys ”Don’t stop believin’” spelades i bakgrunden. Familjen såg illavarslande lycklig ut.

Efter några minuter tystnade musiken tvärt och rutan blev helt svart i vad som kändes som en evighet.

Sedan började eftertexterna rulla.

Den tomheten. Det är lite så det känns just nu.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag