Hösten är här. Det är slutstekt och färdigvaskat och i tomrummet mellan after beach och after ski passar exempelvis Ulf Lundell och Peter LeMarc på att ge ut nya album.

Men dansmusiken, som dominerat radion, hitlistorna och även gjort stora avtryck på livescenen i såväl Sverige som utomlands, är ingen fluga som kommer att stendö bara för att sommaren är över.

För exakt en vecka sedan släppte Swedish House Mafia det som officiellt sägs vara ­trions sista singel.

Det dröjde knappt två timmar, sedan var "Don't you worry child" etta på svenska itunes. Några dagar senare klev Nause "Hungry hearts" - den vokala versionen av "Mellow" - upp på svenska spotifylistans förstaplats.

Det var fascinerande när den nya house­vågen slog till med full kraft i form av SHM och Avicii i fjol, men ännu mer intressant hur den växt sig allt starkare. I princip för varje dag, även om junis "Summerburst"-konserter kan ses som ett kommersiellt genombrott för genren.

Även om det blir Swedish House Mafias tre utsålda konserter i Friends arena i november som understryker succén tydligast.

Den utvecklingen var inte lätt att förutspå för fyra fem år sedan. I dag känns det inte det minsta märkligt.

Det beror delvis på att popmusiken influerats av dansmusiken. Efter Lady Gaga exploderade det. Till och med r'n'b-stjärnorna skaffade Ibiza-syntar.

Delvis beror det också på att en rad dj-akter börjat lägga större krut melodier och gästsångare sedan David Guetta visat vägen med den ena superhiten efter den andra.

Och så beror det förstås på de ambitiösa liveshowerna. Där har Swedish House Mafia gått i bräschen.

Den nya dansmusiken, internationell kallat EDM (som i Electronic Dance Music), är här för att stanna. Den har hittat sin naturliga plats topplistorna, bredvid rock, hiphop och pop.

Höstens bästa dans­album så här långt, då?

Det kom i slutet av augusti. Adrian Lux "Some remixed and some extended". Lika delar vemodig pop som uppspelt house. Mycket bra.