Medan Melodifestivalen dundrade på i går kväll, så stampade Max Raabe in Palast Orchester i grannkanalen. Det är schlager, som den lät i en fjärran tid, och framförd med stil, smak och humor.

Max Raabe är en smal, slätkammad och blekt allvarlig tysk sångare som uppträder i frack. Med sin ljusa röst sjunger han schlager från 20-och 30-talen. Och bakom sig har han en dansorkester med elegant blås, fiol, piano, gitarr, ibland bastuba och en trummis med den rätta skramlande cymbalen.

I 25 år har han underhållit publik i Tyskland och senaste decenniet även i andra delar av världen.

År 2009 visade SVT konserten "Max Raabe på estraden" och drabbades av en sorts positiv tittarstorm, där konserten blev årets mest önska­de repris och en av de mest önskade under hela 2000-talet.

SVT har visat ytterligare en konsert och i går sändes "Max Raabe - tredje gången gillat", som är höjdpunkter från Carnegie Hall i New York.

Varför är Raabe så önskad och efterlängtad? Jo, för att musiken är en klar bristvara i svensk tv. Musik i dagens underhållning är nästan alltid baserad på amerikansk rock och nästan aldrig framförs populärmusik från första hälften av 1900-talet.

Max Raabe spelar denna musik, med stort allvar och mycket humor.

TV4 News nya allvarliga nedtonade stil, den så kallade Fonus-looken, passade väl in i går eftermiddag, när man inledde sändningen av Whitney Houstons begravning.

Som egentligen inte var en begravning, utan en minnesstund av frikyrklig karaktär, där man hyllade den avlidna med glädje, sång och lustiga anekdoter.

Betydligt färgstarkare än likbleka TV4 News.