Två miljoner tittare. Där någonstans brukar det ligga under den period då vi tittar ovanligt lite på tv. Vad beror det på?
Tradition. Sommarkänsla. Medvetet val av olika artister. Men detta är också sommar-Sveriges största evenemang.
Unison sång på utomhusmuseet Skansen, det kunde varit lika dammigt som den malätna vargen som står i något hörn. Nyckelharpa och jopp-hej-di-hej-da.

I början av epoken Berghagen så fanns en konflikt som få minns. Producent byttes ut, en modernare profil antogs. Tittarna var trygga, eftersom Teddybjörnen Fredriksson själv var allsångsledare.
Publiken växte och framför allt engagemanget. Alla artister som känt stämningen och draget på Sollidens scen förde det vidare. Och så blev det helt rätt att vara med i ”Allsång på Skansen”.
I dag blandar man med stor medvetenhet artister. Tittar man över hela sommaren så finns både dagisflickornas favorit Måns Zelmerlöw och 70-talets spruckna finska röst M A Numinen, som få trodde fanns kvar på någon scen.

På parkett sitter säkert SVT:s vd Eva Hamilton och är lite mallig över fenomenet och hur skickligt varumärket har vårdats genom åren.
Det finns bara en motsvarighet, som skötts lika väl och det är ”Melodifestivalen”.
Sju starka veckor schlager på vintern, sju starka veckor allsång på sommaren och inget, absolut inget, kan rubba SVT.