Göteborg, deltävling 3. Och man förvånas inte över vem som går vidare, utan över de undermåliga texterna, som de stackars programledarna tvingas läsa från sina manuskort.
Vem är det som skriver dessa stendöda repliker? Melodifestivalen är Sveriges största nöjesevenemang alla kategorier och borde kunna kosta på sig lite bättre hjälpredor åt de utsatta programledarna.
Är det förresten inte dags att spola det här kravet att programledarna ska vara roliga. Det skapar en sorts kramp, där man bara tycker synd om dem. Det räcker väl om de klarar att uttala låttitel och artistnamn. Vill SVT ha skratt, så finns det komiker att hyra in.
Det enda som nu är lite kul, det är den förinspelade följetongen med Dolph Lundgren i en parodi på sig själv. Dolph förklädd till Björn Ranelid var så dåligt att det blev bra.
Men hade det inte gått lite för fort i humortänket. Varför attackeras Horace Engdahl när Svenska Akademiens sekreterare numera heter Peter Englund?
Blue man group är världens näst sämsta scenunderhållning. Sämst är Riverdance. Båda är gammal succé, som mångdubblas och vevas jorden runt.

Jag såg Blue man group på Broadway i New York för snart tio år sedan. Att se det igen är en plågsam påminnelse.
Misslyckade artister går in i maskerade koncept, som skickas ut på turné jorden runt. Så sorgligt, så dåligt.
I Göteborg arrangerar de utskickade tre blådårarna en sorts barnkalasunderhållning enligt receptet flum, tom och dum.
Och från programledarnas hjärndöda manuskort kommer repliken att man kallar dem för Alliansen. Åhhh...politisk humor.

PÅ WEBB-TV…
… kan man avnjuta så mycket schlagerfestival man tål.