Mattias Klum är internationellt känd fotograf med stor erfarenhet av exotiska platser på jorden. SVT har erbjudit honom att göra naturprogram, men Klum har tidigare tackat nej.Men med "Fridlyst" får han en chans att öppna ögonen på tittarna, larma om utrotningshotade djur och visa hur räddningsarbetet går till.

"Fridlyst"-modellen är inte dum. Känd person tar med anhörig och reser till platsen där något utrotningshotat djur lever.

Börje Salming, ishockeyspelaren, och hans dotter Teresa är på Borneo, där skövlandet av regnskogen hotar orangutangerna.

De städar på apdagiset, de planterar träd för ny regnskog, de åker på spaning efter vilda orangutanger. Ingen tror att Salmings insats förändrar så mycket, men det är enkel och praktisk information.

Plus denne Mattias Klum med sitt levande engagemang och sin förmåga att förmedla kunskap. Han är riktigt bra i tv, både när han ilsket visar skövlandet av regnskog och när han humoristiskt förklarar hur näsapor sköter sina toalettbestyr.

"Fridlyst" är förstås en tillrättalagd kändisberättelse, men innehåller också många äkta känslor. Här är relationen mellan ishockeystjärnan och hans dotter, som förr inte var så bra. Här är miljöengagemang och fascinerande djur, inte minst gulliga apungar med stora ögon. Här är den viskande och smygande spänningen inför naturupplevelser. Och här är, än en gång, Mattias Klum, välformulerad i sin entusiasm.

"Fridlyst" en påkostad natursåpa och det är inget fel i det. Det är bara speakerrösten som är fel och hör hemma i billig dokusåpa. Fel tonart, fel text. Speakerrösten behövs inte ens och är det något, så kan väl Mattias Klum berätta det också.

Fem program kvar och inte försent att skala bort den billiga speakerrösten.