En vecka har gått sen han i tv vägrade leka stråkkvartett, sen han slängde Staffan Schejas fina fiol och traskade ut från slottet.
Sen dess har det varit löpsedlar och offentliga avböner till höger och vänster.
Sverige verkar uppdelat i två läger, för eller emot Jonas Gardell.
Och frågan är:
Var står du Jonas Gardell, för eller emot?
- Hahaha... jag var inne på en sida på nätet häromdagen, där folk har nicknames som "Grodan". Jag kallade mig för "Jonas Gardell" och fick frågan "Är du Jonas Gardell på riktigt eller gillar du honom bara?"
- Jag svarade "Jag är Jonas Gardell, och jag gillar honom i bland".
Den 45- årige allkonstnären borde vara van, folk har alltid älskat eller hatat det han har gjort.
Han visste vad han gav sig in på när han sa ja till "Stjärnorna på slottet" ("Baby, ser jag ut som en oskuld?"), men att det skulle bli sån tumult.
- Jag har tagit rätt mycket käftsmällar den senaste veckan. Jag är beredd att ta skit, men jag förstår det faktiskt inte. Jag har funderat mycket över de starka reaktionerna, om det är nån inneboende konflikträdsla hos människor.
- Blir jag arg på Staffan Scheja så säger jag det direkt till honom. Det var inte så att jag kallade honom fula saker.
Näää, men du var inte så snäll när du fräste till pedagogen att inte röra dig.
- Nej, men det är väl alldeles rimligt! Jag tycker inte om när främmande människor rör mig.
Vad säger du om Kjerstin Dellerts kritik?
- Hon har gett mycket i efterhand, och jag har inte sagt ett ont ord om henne - och kommer inte att göra det nu heller. OM jag skulle ha något att säga skulle jag ta det direkt med henne.
- Jag är lite oförstående, så kan jag säga. Jag gillar Kjerstin. Hon är jätterolig... och lite knasig och väldigt egen... och litegrann av ett ufo, på samma sätt som jag själv är det.
I morgon är det ditt avsnitt, det är stundtals väldigt gripande om din mamma, som ligger som en "avmagrad sparv" på ett sjukhem.
- Ja. Jag försöker att lämna ut henne med respekt. När jag kom hem från inspelningen satt jag hela dagen med henne.
Hade du önskat att hon kunde se programmet?
- Det är klart. Jag önskar att hon kunde läsa mina böcker också. Mamma väntar på att änglarna ska komma. Det är inte roligt att se någon man älskar brytas ner även om det är en del av vad det innebär att vara människa.
- Sen vore det bäst för henne att få "komma hem", som vi inom frikyrkan säger.
Man skulle kunna tro att ögonblicket är regisserat.
Men precis här öppnas dörren till rummet där vi sitter (Norstedts bokförlag) och PO Enquist sticker in huvudet.
- Jag vill absolut sno ett exemplar av "Om Jesus" så fort det finns ett färdigt exemplar, säger Augustprisvinnaren.
- Ja, vad roligt. Grattis förresten, svarar Gardell. (Nästan lite väl coolt. Senare, när intervjun är över, berättar han att han blev jätteglad, men lite nervös när PO kom in, och därför inte riktigt fann sig).
Din man dyker upp på Slottet också. Kan du aldrig göra något utan Mark?
- Men vi gör aldrig sånt ihop! Vi har jobbat tillsammans en enda gång (Schlagern 2003). Bilderna på oss inskränker sig till några vimmelbilder.

"Vi fick en natt"

- Men Mark är en så stor del av mitt liv. Han är min livsgåtas svar, jag älskade honom redan innan vi träffades. "Slottet" ska vara ett porträtt av mig och man kan inte göra ett porträtt av mig utan att Mark är med.
Loffe tog inte dit sin fru...?
- Nej, men han hade ju mig, haha, jag skämtar bara. Ärligt talat, jag vet inte var jag börjar och var Mark tar vid. Vi har levt ihop i 22 år. Och så fick vi en natt tillsammans...
Jag hade också en natt med din man för ett tag sen. Vi bodde på samma hotell i Malmö. När jag kom till frukosten i t-shirt och knullrufs var Mark jättesnofsig i kostym och blanka skor.
- Jo, men det är hans arbetskläder, hans blåställ, och han var säkert på väg till något jobb.
Han ser inte ut så när ni äter frukost hemma?
- Nej, jag brukar be honom ta av kostymen. Jag vill helst ha honom naken, haha.
Du brukar inte vilja tala om era barn, men din son som snart är sju, förstår han att du och Mark är kända?
- Nu ställer du en fråga som du ska ställa till honom och jag har inte mandat att svara, och honom får du inte fråga...
... för då jävlar. Men du bloggar om dina barn?
- Nej.
Jo, häromdagen skrev du att ni var ute i skogen och träffade två jägare.
- Ja, jag skrev att vi var i skogen. Jag har ju barn! Men det var ju inte direkt så att jag lämnade ut dem för att de fick en nypa frisk luft.
- Den dag mina barn är så vuxna att de kan skriva "Daddy Dearest" eller delta i Big Brother så är det upp till dem. Fram till dess har jag ingen rätt att prata om dem.

Står för sina ideal

Fram till nu är Jonas Gardell ovetandes om vi har träffast förut.
På bokmässan i Göteborg, 1995.
Jag plockar fram och visar hur han signerade sin bok "Frestelsernas berg".
Till Malin: "Shut up and suck".
- Det var en monolog som blev mitt motto. Ta ingen skit. En uppmaning till dig som 20- åring: Ut och erövra!
Själv tänker han fortsätta att stå upp för sina ideal.
Och säkert ta en del skit också.
Men från och med nu väljer Jonas Gardell sina slag mer noggrant.
- Jag har en eller två romaner kvar att skriva i hela mitt liv. Om en bok tar 5- 10 år... det är bara att räkna på fingrarna. Jag med mina gener.
Men usch, så du pratar.
- Jo, men jag har anlag för varenda ärftlig sjukdom som finns. När min syster var på hälsokontroll sa läkaren "Du har så dåliga anlag att du lika väl kan cykla utan hjälm". Mamma har varit sjuk länge och pappa dog i ALS.
- Det är absolut så att jag är tillfällig gäst i mitt liv och måste vara noga med hur jag väljer nu.
- Jag har inte så många val kvar att göra.