Men på hans dödsdag ser hustrun Iman en regnbåge sträcka sig över New Yorks himmel, ända in i hennes hjärta. Foto: Suzanne Plunkett / APMen på hans dödsdag ser hustrun Iman en regnbåge sträcka sig över New Yorks himmel, ända in i hennes hjärta. Foto: Suzanne Plunkett / AP
Men på hans dödsdag ser hustrun Iman en regnbåge sträcka sig över New Yorks himmel, ända in i hennes hjärta. Foto: Suzanne Plunkett / AP
Han skulle ha fyllt 70 i söndags. Foto: R Bamber/Rex/Shutterstock / R BAMBER/REX/SHUTTERSTOCK REX FEATURESHan skulle ha fyllt 70 i söndags. Foto: R Bamber/Rex/Shutterstock / R BAMBER/REX/SHUTTERSTOCK REX FEATURES
Han skulle ha fyllt 70 i söndags. Foto: R Bamber/Rex/Shutterstock / R BAMBER/REX/SHUTTERSTOCK REX FEATURES

Hustruns hyllning till David Bowie

Publicerad

Det har gått ett år nu, och David Bowie är fortfarande inte uppstånden.

Men på hans dödsdag ser hustrun Iman en regnbåge sträcka sig över New Yorks himmel, ända in i hennes hjärta.

”För evigt kärlek”, skriver hon. ”För evigt Bowie” – popikonen som de senaste dagarna firats och älskats av en hel värld.

Han skulle ha fyllt 70 i söndags, men så blev det inte. Mannen som alltid ömsade av sig lager på lager till en ny identitet, till ett nytt liv, nådde till slut fram till det sista skalet: En skör Lazarus i en sjukhussäng med ögonen förbundna.

Videoscenerna är filmade när ikonen nyss fått veta att hans levercancer var dödlig, berättar Johan Renck i BBC-dokumentären “David Bowie: The Last Five Years”. Men när publiken först såg videon anade de ingenting om den hemliga sjukdomen. Dödsbudet den 10 januari förra året kom som en chock för världen.

Som mest publicerades det den dagen 20 000 Bowieinlägg i minuten på Twitter, skriver BBC. Ett globalt sorgearbete som långt ifrån är över.

 

LÄS MER: Miljardarvet efter David Bowie

 

Bowies änka Iman Abdulmajid valde den första tiden att inte säga något offentligt om förlusten. Först i februari skrev hon på Instagram: ”Kärlek och tacksamhet”. Och sen dess har Iman gjort inlägg i samband med parets bröllopsdag och dottern Alexandrias födelsedag. Men de senaste dagarna har minnesorden duggat allt tätare. Det har varit en bild på henne och Bowie på stranden, ett inlägg till minne av RCA:s första släpp av ”Changes” och ”Andy Warhol” 7/1 1972, en bild till födelsedagen 8/1 och så regnbågen på dödsdagen, taggad med #ForeverAndEver #ForeverLove #BowieForever.

”All it takes is 1 song to bring 1000 memories”, står där i ett annat inlägg, och det är förstås sant och förklarar exempelvis varför den Golden Globe-nominerade skådespelerskan Evan Rachel Wood gick på röda mattan i söndags i smoking istället för galaklänning. Det var en hyllning till Bowie, The thin white duke, förklarade hon och refererade till en av ikonens många alter egon. Han hade ju fler sådana och fler musikaliska faser än någon annan artist: Det var ”Space oddity” och Major Tom, den glamrockiga Ziggy Stardust, Aladdin Sane, och sen kom det lite mer elektroniska, Berlintrilogin och åttiotalets listettor med ”Ashes to ashes”, ”Under pressure” och ”Let’s dance” – låten som här i Sverige förfolkligats genom ett välkänt dansprogram.

 

 

 

 

Många hyllningar och minnesstunder

Men just ”The thin white duke”, som Evan Rachel Wood, ville förkroppsliga är också besläktad med Bowies andra karriär – filmen, i det här fallet ”Mannen utan ansikte” (”The man who fell to earth”, 1976) där han spelade utomjordingen Thomas Jerome Newton.

Kanske en parentes i en mer hyllat artistskap, eller inte. För när den helt nya musikvideon ”No plan", släpptes i lördags, dagen innan Bowie skulle ha fyllt 70, är den mystiskt minimalistisk. På ett antal tv-skärmar fladdrar låtens text ”am i nowhere now?” och ovanför apparaterna stå det ”Newton Electrical”.

Videon är en del av de senaste dagarnas många hyllningar och minnesstunder. Det har även släppts en ep med Bowies fyra sista låtar, den nämnda BBC-dokumentären ”The last five years” har premiärvisats och i söndags arrangerade de närmaste artistvännerna, under ledning av Gary Oldman, en hyllningskonsert i London.

 

LÄS MER: Svenskens avslöjande om David Bowies död

 

Artisten som av andra artister röstats fram till den mest inflytelserika av dem alla någonsin, verkar förena oss. Säkert för att han talade till alla. David Bowie var den som kunde sjunga traditionella julsånger med Bing Crosby och samtidigt vara en utomjordisk underlig androgyn stjärna. Han hade glam, punk och soul, kunde vara både svårt arty och hitmakare. ”Jag förändrade min image så många gånger, att jag lever i förnekelse av att jag från början var en överviktig koreansk kvinna,” ska han ha sagt en gång.

Nu är han fri, som han sjunger i ”Lazarus”. Mannen som redan som 27-åring tungkysste en dödskalle under en hel turné klev aldrig, likt låtens bibliske namne, ut ur klippgraven med bindlar och linneduk för ögonen.

Faktum är att han inte ens ville ha någon grav eller begravning. Hans kropp är nu kremerad, och askan möjligen spridd utanför Bali som han hade önskat. Arvet är fördelat till hustrun, barnen och några sympatiska miljoner till assistenten och nannyn. Konstsamlingen auktionerades ut i november för nära 400 miljoner kronor.

 

LÄS MER: 20 saker du inte visste om David Bowie

 

Man skulle kunna säga att det är slut. Men sanningen är förstås att det, som Bowie själv sa, inte finns någon resa: ”Vi anländer och avreser alla samtidigt”. Det är en tröstande formulering som många återvänt till under det gångna året, det domedagsladdade 2016 som Bowie lämnade oss ensamma med.

Men själv fastnar jag för hans svar i BBC-dokumentären om hur skulle vilja bli ihågkommen: ”Jag skulle älska om folk tyckte att jag hade riktigt snygga frisyrer, sa stjärnan”. Jag tror jag talar för oss alla om jag nu postumt svarar: Det hade du!

 

 

 

 

Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag