Lotta Lundgren och Erik Haag undersöker hur våra förfäder levde och åt i det nya programmet "Historieätarna". Foto: Simon Rudholm
Lotta Lundgren och Erik Haag undersöker hur våra förfäder levde och åt i det nya programmet "Historieätarna". Foto: Simon Rudholm

Haag: "Drack enbart sprit i en hel vecka"

Publicerad

Lotta Lundgren och Erik Haag ville undersöka hur våra förfäder och föräldrar åt och levde.

Men för att göra de var de tvungna att helt hänge sig åt tidsepoken, vilket resulterade i mindre lyckade experiment.

– Under 1600- och 1800-talet drack vi enbart sprit i en hel vecka, säger Erik Haag.

Vi har sett dem göra djupdykningar i dagens matkultur i "Landet brunsås". I den nya serien "Historieätarna", som har premiär på SVT på torsdagen, reser Lotta Lundgren och Erik Haag tillbaka i tiden, och lever det liv våra förfäder levde.

En stor del handlar om maten.

– Det kändes roligt att göra ett historieprogram som inte bara är skrivet av maktens människor, de farbröder som har bestämt, utan gå in i helt vanliga människor i vardagliga situationer och göra ett historiskt program som vanliga folk kan relatera till, säger Lotta Lundgren och fortsätter:

– Det är inte så mycket kungar, inte så mycket politik, inte så mycket vad har hänt med landets gränser och vilka reformer har vi gjort, utan hur fan har det känts att vara människa under den här tiden.

"Varit väldigt verkliga"

– Vi ville ju göra tidsresor och de har varit väldigt verkliga för oss eftersom vi vet att vi äter samma sak som de åt. Som till exempel när vi inte dricker annat än alkohol, man kommer ganska långt bort från 2012, säger Erik Haag.

Just alkoholen visade sig bli en lika stor del som maten, i vissa tidsepoker. Under 1600- och 1800-talet drack man inte vatten, utan enbart sprit.

– Det var ganska kul. Jag hade en ganska stor spärr i början, för jag tänkte att det skulle vara pinsamt att bli filmad när man var full, men det gick hur bra som helst, säger Erik.

"Jag hade löss"

Lotta Lundgren fortsätter:

– 1600-tals människan ÄR full hela tiden och då måste man vara det också. Och det visade sig vara ett sätt att härda ut under 1600-talet.

- Det VAR kallt, kläderna VAR väldigt obekväma, och jag hade löss som jag hade fått från mina dagisbarn. Ganska mycket löss också, och kunde inte göra något åt dem på hela veckan.

Oftast sov de på inspelningsplatsen, men när de spelade in på exempelvis museum åkte de hem, vilket resulterade i problem med vardagslivet.

– Efter kräftskivan på 20-talet fick jag säga att jag inte kunde skjutsa till dagis, för jag var fortfarande full. Men de visste ju att det var för pappas forskning, säger Erik.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida