F är ledordet i "Falkes fondue". F som i fräck, fräsch, frän och fabulös. F-ord på 70-talet. En era från en annan planet. Det är där någonstans After Shave med Anders Eriksson landar med sin nya show, som för all del också kan stavas med litet f som i fusk. För "Falkes fondue" hade varit omöjlig utan att grabbarna fuskat med att snegla på Bröderna Brothers och Åke Raask med Kenny Silvers Orkester. Två Göteborgsshowande gäng som krattat manegen åt den här föreställningen. Men fusk går hem. "Falkes fondue" är en tillställning i tre helt fristående, växande vilda delar. Från gillestugans softa välkomnande, där kvartetten Rippe, Fritzell, Eriksson och Agnred står för den tidstypiska coverorkester, till den sprakande diskokulan i finalen. Mellanakten "Hålligång polisong", med Knut Agnred som fnattig programledare, är rent crazy. Numret Les Garcon de la Plage (namnet snott från Eric Idels Beatles-parodi "The Rutles"), dessa franska Beach Boys, är totaltokigt och omöjligt att motstå. Eller Per Fritzell som Sveriges första dokusåpakändis, "Robinson-Fritte". Två naken- och skrattnummer som kan bli klassiska. Det är humor på lösa boliner och tänjbara ramar. Underbart i all sin utmanande dråplighet. I huvudakten, "Love is in the air", stramas det till. En livsrevy om Jan-Olof "Jolo" (Jan Rippe) från tönt till diskokung bjuder på en musikkavalkad av 70-talsfavoriter till After Shaves illustrerande svenska tolkningar. Temptations kraftfulla soulrökare "Papa was a rolling stone" blir "Pappa jobbar på kommun". Och så fortsätter det. Inspirerat och galet. Genom skolgång, lumpen, berusande skidresor, liv i kollektiv fram till segern på dansgolvet i ett svettigt "Saturday night fever"-inspirerat klimax. Knut Agnred, Anders Eriksson, Per Fritzell och Jan Rippe är i alla sitt esse. Och, ja, After Shave är rena galenskaparna. "Falkes fondue" ger mersmak.