Ville vara en vampyr. Lina Leandersson, 13, och Kåre Hedebrant, 13, är stjärnorna i "Låt den rätte komma in". En film om en utstött pojke i Stockholmsförorten Blackeberg, och kanske framförallt en film om vampyrer. "Jag ville vara vampyr när jag var liten", säger Lina. Foto: HELEN EDVALL
Ville vara en vampyr. Lina Leandersson, 13, och Kåre Hedebrant, 13, är stjärnorna i "Låt den rätte komma in". En film om en utstött pojke i Stockholmsförorten Blackeberg, och kanske framförallt en film om vampyrer. "Jag ville vara vampyr när jag var liten", säger Lina.  Foto: HELEN EDVALL

Sveriges yngsta stjärnor

Publicerad
Uppdaterad
Lina Leandersson, 13, och Kåre Hedebrant, 13, är Sveriges yngsta världsstjärnor.
De har hyllats i amerikansk press för sina skådespelarinsatser i vampyrfilmen "Låt den rätte komma in". Men själva kände de sig bortkomna på sin egen galapremiär.
- Jag var nervös. Det var så jättemycket folk och fotoblixtar, säger Kåre.
Cafébiträdet blir alldeles till sig när hon förstår vilka storheter hon har att göra med:
- Är det ni som är med i "Låt den rätta komma in", säger hon imponerad när Lina och Kåre är på väg att lämna fiket vi sitter på.
Och då har filmen inte ens haft svensk biopremiär än.


Vann bästa drama

Men internationellt har den uppmärksammats med råge. "Låt den rätte komma in" vann pris för bästa drama på filmfestivalen Tribeca. Sen dess har de internationella hyllningarna avlöst varandra.
Lina Leandersson visste ingenting om filmen när hon sökte rollen för två år sen, inte ens att det handlade om en vampyr.
- Jag blev chockad. Jag trodde att det var en mer vanlig roll, säger hon.
Men det tog inte lång tid för Lina att börja gilla idén.
- Det blev ännu roligare. Jag ville vara vampyr när jag var liten. Det roligaste var blodet. Det är ju kul att gå runt och ha låtsasblod på sig.


"Jag tappade känseln"

Då fanns det annat som var svårare att få till med rollen:
- Att spela två olika personer. Ett barn som ändå är vuxen. Och i början tyckte jag att det var jobbigt med kameran, alla personer som stirrade på en. Sen vande jag mig.
Kåre Hedebrant minns å sin sida alla de iskalla tagningarna i Luleå:
- Jobbigast var scenen vid klätterställningen. På grund av kylan. Det kändes som att jag tappade känseln helt. Men vi fick varm choklad och kunde springa in och värma oss i värmetältet.
Nu är både Lina och Kåre tillbaka i skolan. De känner sig inte som några världsstjärnor. Men de vet om att de är hyllade utomlands, något de tycker är både häftigt och konstigt. Inte överväldigande. Kompisarna får ju ändå inte se filmen.
- De i min klass vill se den på bio, men den har ju femtonårsgräns. Då får man inte ens se den tillsammans med en vuxen, säger Kåre.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida