Johanna Sällström Foto: Lasse SvenssonJohanna Sällström Foto: Lasse Svensson
Johanna Sällström Foto: Lasse Svensson
Roy Sällström Foto: PrivatRoy Sällström Foto: Privat
Roy Sällström Foto: Privat
Johanna Sällström Foto: Christer WahlgrenJohanna Sällström Foto: Christer Wahlgren
Johanna Sällström Foto: Christer Wahlgren

Familjens sorg - tio år efter Johanna Sällströms död

Publicerad

För tio år sedan tog skådespelerskan Johanna Sällström sitt liv.

Hennes pappa Roy Sällström förföljs av sin sorg och har bearbetat den på flera sätt.

Nu har han ett råd till andra sörjande:

– Är det något jag vill uppmana till så är det att prata av sig och höra andra människor.

Tio år har passerat. Den 13 februari 2007 hittades skådespelerskan Johanna Sällström död i sitt hem i Malmö, under en permission från psykiatrin. Hon hade tagit sitt liv – 32 år gammal.

Hennes pappa Roy Sällström säger att sorgen aldrig försvinner. Den förföljer honom. Han kan fortfarande höra Johannas röst glasklart, han kan fortfarande se henne framför sig och känna lukten av henne som bebis.

– Det finns alltid där, och sorgen försvinner aldrig. Men hur man bearbetar sorgen skiljer sig åt efter tio år.

Har minneslund för dottern

Roy Sällström har en minneslund för sin dotter i trädgården. Där brukar han tända ljus för henne. Ibland pratar han med henne. Inte för att han får något svar – han gör det för sin egen skull.

 

LÄS MER: Sällströms pappa: "Som ett stort sår"

 

Genom åren har Roy Sällström bearbetat sorgen på flera olika sätt – och det som har fungerat bäst är särskilda samtalsgrupper i kyrkan. Kyrkan är fantastisk på existentiella samtal, tycker han.

Med präster och diakoner närvarande träffas anhöriga till personer som har tagit sitt liv. De pratar om vad de känner, upplever och har varit med om. Roy Sällström har varit med i ett år nu och tänker fortsätta.

Träffas och samtalar i kyrkan

– Vi är en grupp som träffas och berättar vad vi har gått igenom. Alla berättar sin historia, vi pratar om vad som hände innan och efter och hur man lär sig att sörja. Det är fantastiskt läkande, säger han.

 

LÄS MER: Ola Rapace: "Johannas död tog mig väldigt hårt"

 

Roy Sällström känner samhörighet med andra anhöriga till personer som har tagit sitt liv. Och han har ett råd till dem:

– Är det något jag vill uppmana till så är det att prata av sig och höra andra människor.

Han önskar att det fanns liknande samtalsgrupper för anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Någon att prata med när det börjar gå utför – innan det är för sent.

– En grupp man kan ringa till och fråga: "hjälp mig nu, får jag komma och samtala? Kan ni berätta vad som händer?".

Roy Sällströms råd: Träng dig på

Roy Sällström råder alla anhöriga att våga vara påstridiga. Att våga tränga sig på, in under skinnet, när man anar eller vet att någon mår dåligt.

Annars är det lätt att lasta sig själv.

– Träng dig på och vara uppmärksam, säger Sällström.

 

LÄS MER: Krister Henriksson om Sällström: "Sorgen är outhärdlig"

 

Han tycker inte att psykiatrin fungerar alls i Sverige.

– När man har fysiska åkommor finns alltid hjälp. Jag har vänner i min ålder som har hjärtproblem och får enorm uppvaktning. Men människor som mår psykiskt dåligt får inte det.

Som Roy Sällström minns det hade dottern inom psykiatrin alldeles för många läkare som kom och gick, kom och gick.

– Det är sorgligt. När Johanna var som sjukast ville jag som pappa ta henne därifrån men det gick ju inte. I dag hade jag smugglat ut henne.

 

 

Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag