Med sången "1944" har Ukraina tagit hem segern i Eurovision. Foto: Robert Eklund / STELLA PICTURESMed sången "1944" har Ukraina tagit hem segern i Eurovision. Foto: Robert Eklund / STELLA PICTURES
Med sången "1944" har Ukraina tagit hem segern i Eurovision.  Foto: Robert Eklund / STELLA PICTURES
Artisten Jamala var glad under presskonferensen. Foto: Patrik C Ã Sterberg / STELLA PICTURESArtisten Jamala var glad under presskonferensen. Foto: Patrik C Ã Sterberg / STELLA PICTURES
Artisten Jamala var glad under presskonferensen.  Foto: Patrik C Ã Sterberg / STELLA PICTURES
Jamala jublar med den Ukrainska flaggan. Foto: Andres Putting / POLARIS POLARIS IMAGESJamala jublar med den Ukrainska flaggan. Foto: Andres Putting / POLARIS POLARIS IMAGES
Jamala jublar med den Ukrainska flaggan.  Foto: Andres Putting / POLARIS POLARIS IMAGES

Ryska ESC-ilskan – hotar bojkotta nästa år

Publicerad

Med sången "1944" har Ukraina tagit hem segern i Eurovision.

Det är en kontroversiell segrare i Ryssland där låten river upp både gamla och nya sår.

Ryska medier kallar det provokativt och politiserat och anklagar juryn för att ha ”stulit” segern från Ryssland - och nu höjs röster för att bojkotta tävlingen nästa år.

– Om inte saker ändrar sig i Ukraina ser jag ingen anledning för oss att delta, säger politikern Franz Klintsevitj.

Det var inte utan irritation som de ryska kommentatorerna bevittnade ukrainska Jamalas seger i Eurovision med låter "1944". Titeln syftar till året då Stalin med tvång deporterade den krimtatariska minoriteten från Krim.

Trots att Eurovision i grund och botten är en musiktävling ses sången som djupt politisk både i Ukraina och i Ryssland – vars bidrag framföt av Sergej Lazarev var favorittippat på förhand av många men som kom på tredje plats. I Ryssland väcker resultatet vrede.

– Det här är delvis en konsekvens av informations- och propagandakriget mot Ryssland, säger Elena Drapeko som är biträdande ordförande i ryska Dumans kulturutskott till statliga nyhetsbyrån Tass.

– Vi pratar om en allmän demonisering av Ryssland. Att vi är dåliga, att våra atleter är dopade och att våra flygplan kränker luftrum.

Hon framhåller ändå att Ryssland ska ställa upp i Eurovision i framtiden, något en del andra ryska politiker som exempelvis Franz Klintsevitj argt ifrågasatt.

– Om inte saker ändrar sig i Ukraina ser jag ingen anledning för oss att delta, säger han till ryska medier.

Handlar om Jamalas familjehistoria

Alexej Pusjkov, som står president Vladimir Putin nära och som är ordförande för ryska parlamentets utrikesutskott, förutspår att Ukrainas seger blir början på slutet för Eurovision eftersom det enligt honom gör tävlingen mer politisk.

– Om främsta målet är att vinna genom att trampa på nerver som ger segern till Europas dominerande ideologi, då förvandlas denna musiktävling till en tävling i politisk spekulation oavsett artisternas kvalitet, säger han till Tass.

I en del ryska medier rapporterar man Ukrainas seger kortfattat och konstaterar att låten bara handlar om sångerskan Jamalas familjehistoria utan att gå närmare in på detaljer. I en del andra, som statliga ryska tv-kanalen RT som också riktar sig till en utländsk publik, betonar man den politiska laddningen och kallar bidraget "väldigt provokativt och politiserat”. Tidningen Komsomolskaja Pravda går längre med stenhårda rubriken ”Så stal europeiska juryn Lazarevs seger”.

I artikeln skriver den ryska tidningen att Eurovision ska handla om musik och inte politik, men att tävlingen blivit en sorts politisk tribunal som slår mot Ryssland. En viss bitterhet av att det var juryns dom som avgjorde tävlingen är tydligt, inte minst eftersom Rysslands fick flest telefonröster av alla. I rysk tv har det till och med antytts att tävlingen i princip vad uppgjord på förhand.

Skugga över Europa

Andra ryska medier, som statliga nyhetsbyrån Ria, lyfter inte bara fram kontroversen i Ryssland utan också det faktum att internationella medier beskriver vinnarbidraget som politiskt laddat. Ria citerar internationella medier som antingen beskriver den politiska aspekten, eller de som kan tänkas leverera kritik mot valet av Ukraina som segrare.

Det är både Sovjets historia och kriget i Ukraina mellan regeringens militär och pro-ryska separatister i landets östra del som kastar en skugga över Europa. Ukrainas konflikt sätter därmed sin prägel även på inte uttryckligen politiska evenemang som Eurovision.

 

DOKUMENT: Stalins dödsdomar – därför skrevs "1944"

 

Låten som gav Ukrainas Jamala segern heter 1944 efter det år då Stalin med tvång deporterade den krimtatariska minoriteten från Krim. Halvön gavs i ”present” till Ukraina av Sovjets dåvarande ledare Nikita Chrusjtjov 1954 och har sedan dess tillhört Ukraina. Men två år sedan annekterade Ryssland Krim sedan Ukrainas president Viktor Janukovytj störtats av massprotester i Kiev.

Tatarerna som i dag utgör ungefär 13 procent av Krimhalvöns befolkning tog överlag Kievs sida emot Ryssland vid upproret och vittnar om attacker och trakasserier efter Rysslands övertagande. I Ryssland, där sovjetdiktatorn Stalin på senare tid har fått en allt mer positiv folklig bild, ses Ukrainas segerlåt därför som politisk både utifrån kriget i Ukraina och utifrån Rysslands sovjetiska historia.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag