Alfs fru Monica hade valt att inte ha en en stor offentlig begravning utan begränsa närvaron till familjen, släkten och goda vänner, totalt cirka 60 personer.
Blomsterprakten var bedövande. Det blev vårstämning i det lilla kapellet.

”Roade och oroade”

Före akten framförde dragspelaren Roland Cedermark två av Alfs mest minnesvärda nummer: ”Hundar, ungar och hembryggt äppelvin” och ”En femöres kola”.
Kyrkoherde Joachim Blomgren lyfte fram Alfs speciella kynne:
– Han både roade och oroade människor, men framför allt hade han ett stort hjärta. Alf var aldrig märkvärdig, han var trovärdig. Han brydde sig aldrig om pengar, det var relationer som var viktiga. Vem ska komma nu och sjunga? Vem ska nu uppträda gratis på ålderdomshemmen? Vi har alla haft många goa stunder med Alf. Allt kanske inte är lämpligt att sägas högt, det var säkert en del bus i turnébussen. Men nu kan vi inte följa honom längre.

Tog avsked

Alfs bägge små döttrar Lisen och Isabella höll mamma Monica hårt i handen när de tog avsked vid kistan. Alf skulle ha varit nöjd själv.