Mest hatade svensken år 1905?
En 33-årig läkare, enstöring, njutningsmänniska, oskuld och prästmördare.
Doktor Glas, alltså.
För hade det sena 1900-talet sina ”allmänläkaren och obducenten”, så hade det tidiga en privatpraktiserande läkare som väckte minst lika mycket ont blod.
Romanen Doktor Glas nådde boklådorna 1905 och orsakade moralpanik i Sverige.
”Nu kommer alla Stockholmsläkare att bli överlupna av damer som vill bli av med sina män på ett lättvindigt sätt.”
Skrev Albert Engström i en skämtsam parodi tidningen Strix. Men betonade i nästa andetag också att han var ett stort fan av Hjalmar Söderbergs nya bok.
Andra gick i taket på allvar. Kallade romanen ”anfrätt”, ”maskstungen” och ”farlig”. Undrade hur Bonniers kunde ha en så dålig smak att man gav ut en bok som faktiskt uppmanade till mord.
Mest upprörd var den konservativa Vårt Lands recensent som skrev:
”Bokens innehåll är dåligt och de ämnen den berör fullkomligt motbjudande.”
Hjalmar Söderberg var å andra sidan van. Redan vid sin debut Förvillelser 1895 hade han kallats ”ungdomens förförare” på grund av sina nakna kärleksskildringar.
Men nu hade han trampat in på ännu mer minerad mark.
Äktenskapet sågs fortfarande som samhällets fundament. Att dessutom förespråka barmhärtighetsmord på en präst som framställdes som ett gubbsjukt svin, var helt enkelt för mycket, tyckte många.
För även om Hjalmar Söderbergs prosa var skarpare och mera klinisk än en obduktionskniv, så var han också rock´n´roll ett halvt sekel innan uttrycket ens var uppfunnet.
En tidig Ulf Lundell, kan man nästan säga.
Förvillelser är på många sätt en föregångare till Jack med sin mix av pricksäkra Stockholmsskildringar och promiskuösa romanfigurer.
Och romanfiguren Doktor Glas, tio år senare, är i sanning en varg som söker sin flock - men precis som Lundell misslyckas med att finna den.
Dessutom levde den prydlige, lätt snobbige Söderberg lika skamlöst som han lärde. I tio år hade han en dansk älskarinna, Emelie Voss, och en dotter, Betty, vid sidan av sitt äktenskap med Märta Abenius. En skandal, förstås.
På 20-talet skrev denne misslyckade tullare (kamrersonen Hjalmar Söderberg jobbade på Generaltullstyrelsen innan han blev författare) en rad kritiska artiklar mot nazismen i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.
Men då var det på sätt och vis redan för sent.
Han var sedan länge stämplad som en farlig man.
DOKTOR GLAS 1905
”Mig gick livet förbi” lyder Doktor Glas berömda dom över sig själv i slutet av en roman som rymmer flera stora moraliska dilemman. En ung kvinna som söker läkarens hjälp för att slippa ligga med sin man, den förhatlige prästen Gregorius. Ska han ljuga för mannen och hävda att hon är för sjuk för att ha sex? Ska han rentav döda honom?
KURIOSA
Notera att Hjalmar Söderberg i slutet av ”Doktor Glas” gör sig skyldig till ett fånigt sakfel. Han hävdar att det var filosofen Pascal som uppfann skottkärran - ett misstag som han själv senare påpekade i den nya upplagans efterord: ”Uppgiften förefaller besynnerlig, och jag erinrar inte längre var jag läste den. Skottkärrans idé (kombination av hävstången och hjulet) torde vara av betydligt äldre datum.”