I "Stjärnorna på slottet" fick tittarna i går se dagen urarta till rena fyllefesten.
Men då visade SVT ändå inte allt. Expressen kan i dag avslöja att produktionen flera gånger tvingades avbryta inspelningen och att mängder av material klippts bort. Bland annat flera bastuscener.
- Vi piskade varandra som man piskar djävulen ur kroppen, berättar Arja för Expressen.
– Det släppte redan vid första supen, säger Arja Saijonmaa, 63, till Expressen.
I ”Stjärnorna på slottet” på SVT i går kunde vi se Jan Malmsjö, 75, Britt Ekland, 65, Magnus Härenstam, 66, och Peter Stormare, 54, tvingas inta en frukost bestående av snaps och croissanter. Fransk frukost enligt Arja som delvis bor i Paris och bestämde schemat för dagen.
– Alla satt i nattlinne och morgonrock. Det skulle vara intimt.
”Det var galenskap”
När gruppen senare skulle klä ut sig i peruker och klänningar för att leka ”Let’s Dance” fick produktionen avbryta flera gånger.
– Det var galenskap och action, säger Arja. Teamet skrattade så mycket åt oss att de inte kunde filma.
Enligt Arja tvingades man också klippa bort massor.
– Det spårade ur helt. Och sen drog allt ut på tiden hela tiden. Vi var alla som barn som började leka.
”Jag piskade alla”
Ni verkar ganska berusade?
– Kanske de andra var det, ha, ha. Jag var så koncentrerad på allt som skulle göras på min dag. Berusad av galenskap var jag nog! Jag kommer inte ihåg allt jag sa ens.
När de senare bastar får man se lite glimtar av hur de använder eklövsruskor på varandras kroppar.
– Det fanns ju inte en björkbuske att få tag i någonstans, beklagar sig Arja. Jag piskade alla. Och till slut piskade alla varandra.
”Vi satt där länge”
Arja berättar hur man enligt tradition ska piska sig från topp till tå.
– Det är bra med klorofyllet för huden och man får i gång blodcirkulationen. Och så driver man djävulen ur kroppen, lägger hon till och skrattar.
Sedan avslöjar hon att de andra blev så trötta att de var tvungna att gå och vila upp sig inför kvällen. Även kameramännen. Kvar ensamma i bastun blev hon och Stormare.
– Peter och jag satt där väldigt länge... Man kan säga att vi hittade varandra där. Vi pratade om livet.
En relation som ska resultera i ett framtida sångprojekt ihop.