Årets Nobelpris i litteratur går till Herta Müller
Motiveringen är att hon "med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap".
Nyheten om att hon är årets Nobelpristagare i litteratur har svårt att sjunka in - men Herta Müller försäkrar att hon kommer till Stockholm för att ta emot priset.
- Jag kan inte tro det. Jag förtjänar det inte, jag är inte värd det, säger Herta Müller till SVT.
Några verk av Herta Müller
Flackland (1982), finns översatt till svenska.
Drückender Tango (1984).
Barfota februari (1987), finns översatt till svenska.
Resande på ett ben (1989), finns översatt till svenska.
Hjärtdjur (1994), finns översatt till svenska.
In der Falle (1996).
I dag hade jag helst inte velat träffa mig själv (1997), finns översatt till svenska.
Kungen bugar och dödar (2003), finns översatt till svenska.
Atemschaukel (ordagrant Andningsgunga) (2009).
(TT)
Via sin tyska förläggare hälsar Herta Müller att hon är "överraskad och fortfarande inte kan tro det" – mer kan hon i nuläget inte säga.
Men i en intervju med SR Ekot säger hon att det är lika oförklarligt som kommunismens fall.
– För mig betyder det något totalt oväntat, jag kan inte förhålla mig till det, det kommer inte in i huvudet jag är avstängd, kompassen i huvudet hittar inte dit, säger Herta Müller till SR Ekot.
Murens fall enormt viktigt
När Herta Müller studerade vid universitetet i Timisoara 1973–1976 var hon aktiv i Aktionsgruppe Banat – en krets av unga tyskspråkiga författare som kämpade för yttrandefrihet under Ceaucescus diktatur.
I år är det 20 år sedan Berlinmuren föll.
– Murens fall var ju enormt viktigt för mig. Men i Rumänien dog ju ett tusen människor de sista åren under Ceausescu. Jag var ofta dödshotad och trodde inte att jag skulle överleva Ceausescu, att det gick som det gick med kommunismens fall är ibland lika oförklarligt och svårt att förstå som att jag fått Nobelpriset, säger hon till SR Ekot.
Blev trakasserad
Herta Müller, 56, är född i byn Nitzkydorf i Banat, Rumänien, där hennes föräldrar tillhörde den tyskspråkiga minoriteten. Hon studerade tysk och rumänsk litteratur vid universitetet i Timisoara 1973–1976. Då var hon även aktiv i Aktionsgruppe Banat, en krets av unga tyskspråkiga författare som kämpade för yttrandefrihet under Ceaucescus diktatur.
När hon var klar med studierna arbetade hon som översättare i en maskinfabrik, men avskedades eftersom hon vägrade att fungera som angivare åt hemliga polisen. Därefter trakasserades hon av Securitate.
Skildrar livet i tysk by
Under andra världskriget tjänstgjorde hennes far i Waffen–SS och hennes mor deporterades till Sovjetunionen 1945, liksom många andra rumänientyskar. Modern tillbringade fem år i arbetsläger i nuvarande Ukraina. Senare skildrade Herta Müller rumänientyskarnas exil i Sovjetunionen i verket Atemschaukel.
Men debuten kom 1982 med novellsamlingen Niederungen, som censurerades i Rumänien. Två år senare publicerades novellsamlingen även i Tyskland – då i ocensurerat skick. Samma år utkom hon även med Drückender Tango i Rumänien.
I båda verken skildrar författarinnan livet i en liten tysktalande by, och den korruption, intolerans och förtryck som hon menar råder där.
Fick publiceringsförbud
Hon blev kritiserad av rumänsk press, men rosades i tyskspråkiga medier utanför landet. Eftersom hon offentligt hade kritiserat Rumänien fick hon publiceringsförbud i sitt hemland.
Tillsammans med sin dåvarande make, författaren Richard Wagner, emigrerade hon till Tyskland 1987.
Sedan 1995 är hon ledamot av Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung i Darmstadt.
Av Marit Sundberg
marit.sundberg@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan
