Kent gick upp som sista akt på Utopia vid midnatt. Då hade redan Rebecca och Fiona, Billy Idol och Bloc Party värmt upp publiken när de började med en kort version av "Ögon" och sedan "Klåparen".

Jocke Berg, som inte är de långa mellansnackens man tackade för publikens direkta repsons.

- Det är magiskt att vara tillbaka, sa han från scenen.

Sist de spelade på Peace and Love var 2010.

Vad som verkade vara hela festivalens besökarskara dansade loss på gräsmattan framför scenen och även inne på vip-området Eden var det fullt av folk som stod på bänkar och tittade över staketet mot scenen när den tunga basen fick marken att skaka av Eskilstunabandets turnépremiär.

– Ni fryser inte va, frågade Jocke Berg sen från scenen.

Sen kom regnet, vilket fick det snygga ljuset att bli ännu mer effektfullt - och publiken som troget stod kvar dyblöt.

– Tack för att ni orkar stå i det förbannade jävla skitvädret. Vi älskar er. Tack.

Sen: "Kärleken väntar".

När bandet vid ettiden släppte loss discomonstret "Musik non stop" var det knappast någon som brydde sig om regnet. De hade full upp med att synkronisera som ett dansgolv.

Vid halv två gick de av scenen, men lät inte publiken vänta speciellt länge i spöregnet innan de kom ut igen.

- Vi hade ju en kvar, som det måste vara - "Mannen i den vita hatten", sa Jocke Berg och gav publiken den numera klassiska sistalåten.

Sen tackade han publiken ännu en gång.

- Nu har varit otroligt tappra i kväll, tack. Vi älskar er.