Årets Nobelpris i litteratur går till den tyskspråkiga författaren Herta Müller. Det meddelade Svenska Akademins ständige sekreterare Peter Englund på en presskonferens klockan 13.00 i dag. Foto: Roger Vikström/Scanpix
Årets Nobelpris i litteratur går till den tyskspråkiga författaren Herta Müller. Det meddelade Svenska Akademins ständige sekreterare Peter Englund på en presskonferens klockan 13.00 i dag. Foto: Roger Vikström/Scanpix

Årets Nobelpris i litteratur går till Herta Müller

Publicerad
Uppdaterad
Årets Nobelpris i litteratur går till den tyskspråkiga författaren Herta Müller.
Motiveringen är att hon "med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap".
Nyheten om att hon är årets Nobelpristagare i litteratur har svårt att sjunka in - men Herta Müller försäkrar att hon kommer till Stockholm för att ta emot priset.
- Jag kan inte tro det. Jag förtjänar det inte, jag är inte värd det, säger Herta Müller till SVT.
Via sin tyska förläggare hälsar Herta Müller att hon är "överraskad och fortfarande inte kan tro det" – mer kan hon i nuläget inte säga.
Men i en intervju med SR Ekot säger hon att det är lika oförklarligt som kommunismens fall.
– För mig betyder det något totalt oväntat, jag kan inte förhålla mig till det, det kommer inte in i huvudet jag är avstängd, kompassen i huvudet hittar inte dit, säger Herta Müller till SR Ekot.

Murens fall enormt viktigt

När Herta Müller studerade vid universitetet i Timisoara 1973–1976 var hon aktiv i Aktionsgruppe Banat – en krets av unga tyskspråkiga författare som kämpade för yttrandefrihet under Ceaucescus diktatur.
I år är det 20 år sedan Berlinmuren föll.
– Murens fall var ju enormt viktigt för mig. Men i Rumänien dog ju ett tusen människor de sista åren under Ceausescu. Jag var ofta dödshotad och trodde inte att jag skulle överleva Ceausescu, att det gick som det gick med kommunismens fall är ibland lika oförklarligt och svårt att förstå som att jag fått Nobelpriset, säger hon till SR Ekot.

Blev trakasserad

Herta Müller, 56, är född i byn Nitzkydorf i Banat, Rumänien, där hennes föräldrar tillhörde den tyskspråkiga minoriteten. Hon studerade tysk och rumänsk litteratur vid universitetet i Timisoara 1973–1976. Då var hon även aktiv i Aktionsgruppe Banat, en krets av unga tyskspråkiga författare som kämpade för yttrandefrihet under Ceaucescus diktatur.
När hon var klar med studierna arbetade hon som översättare i en maskinfabrik, men avskedades eftersom hon vägrade att fungera som angivare åt hemliga polisen. Därefter trakasserades hon av Securitate.

Skildrar livet i tysk by

Under andra världskriget tjänstgjorde hennes far i Waffen–SS och hennes mor deporterades till Sovjetunionen 1945, liksom många andra rumänientyskar. Modern tillbringade fem år i arbetsläger i nuvarande Ukraina. Senare skildrade Herta Müller rumänientyskarnas exil i Sovjetunionen i verket Atemschaukel.
Men debuten kom 1982 med novellsamlingen Niederungen, som censurerades i Rumänien. Två år senare publicerades novellsamlingen även i Tyskland – då i ocensurerat skick. Samma år utkom hon även med Drückender Tango i Rumänien.
I båda verken skildrar författarinnan livet i en liten tysktalande by, och den korruption, intolerans och förtryck som hon menar råder där.

Fick publiceringsförbud

Hon blev kritiserad av rumänsk press, men rosades i tyskspråkiga medier utanför landet. Eftersom hon offentligt hade kritiserat Rumänien fick hon publiceringsförbud i sitt hemland.
Tillsammans med sin dåvarande make, författaren Richard Wagner, emigrerade hon till Tyskland 1987.
Sedan 1995 är hon ledamot av Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung i Darmstadt.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


3

Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag