De är unga, de spelar dansbandsmusik och de har ett enda mål:
Bli störst och ta dansband in i nästa generation.
Elisa's gör sina hundår på vägarna just nu och Expressen följde med dem till Dansbandsveckan i Malung under ett intensivt dygn.
När de gamla dansbanden firar 50-årsjubileum, fortsätter Elisa's att styra turnébussen runt hela Sverige. Det unga dansbandet slog igenom i "Dansbandskampen" 2010. Då hade de bara funnits i ett halvår.
– Sista terminen i gymnasiet insåg vi att vi ville spela. Dansband är bra för då får man många spelningar, säger Elisa Lindström, 21.
När hon steg av studentflaket fick hon beskedet att Elisa's hade kommit med i "Dansbandskampen". Hela sommaren repade de och efter vinsten strömmade bokningarna in.
– Vi satsar på att bli störst och att ta dansbanden in i nästa generation, säger hon utan att blinka.
Elisa's är målmedvetna och har en klar jobbpolicy: ingen alkohol innan spelning, ingen alkohol under spelning och egentligen ingen fest efteråt heller, för då tar det ett par timmar att packa ihop scenen och sedan är det dags att köra vidare mot nästa spelställe.
"Siktar mot toppen"
– Det fungerar inte att festa när vi jobbar i det här tempot. Vi siktar mot toppen, säger trummisen Daniel Wallin, 23.
I Malung, där Dansbandsveckan pågår just nu, råder det ingen tvekan om att Elisa's har lyckats. Överallt syns Elisa Lindströms ansikte: på affischer, på tidningsomslag och reklambilder. I söndags var det Elisa Lindström som vann Guldklaven för årets sångerska och nu vill alla få en pratstund med henne.
– Det är roligt när folk kommer fram och berömmer oss, men ibland kan det bli lite besvärligt också, säger hon när hon eskorteras av trummisen Daniel Wallin från scenen i Gröndalsparken i Malung, där Elisa's har gjort en kortare eftermiddagsspelning. Nu ska hon signera skivor i ett litet tält och fansen flockas. Elisa Lindströms paljettklänning gnistrar och kramar delas ut till höger och vänster.
– Det kan vara så att en del blir lite närgångna så vi brukar göra så att en av killarna i bandet alltid följer med mig, säger hon och skriver en autograf till en lycklig man som försäkrar att han ska komma och dansa till Elisa's i kväll.
Men dansbandslivet är inte bara glamour. Långa bussresor, tre timmarsspelningar och de eviga riggningarna av scenen kräver sin arbetsmoral.
– Det är ett hårt jobb, men vi är ödmjuka inför att de har gått snabbt uppåt för oss. Jag tror att det är bra för alla unga dansband i längden att vi syns mycket, säger Elisa Lindström.
