Kim Kärnfalk: Orättvist att bara de starka får extra musik
Att göra det på tävling är något helt annat.
Det känns fel att det var de två starkaste banden som använde bakgrundsinspelningar.
"Nybörjarna" hade behövt det mer.
Inspelade bakgrunder är en av dansbandsvärldens bäst bevarade hemligheter. Man kan kalla det ett musikaliskt plastikingrepp: man stramar åt, lyfter och skulpterar om så att det blir lite snyggare.
Vissa band har det mesta förinspelat - och det är inget man pratar om. Minns ni "Black Jack"? I en sekvens blir keyboardisten dyngfull och han glömmer bort att spela, men keyboardsolot hördes ändå i musiken.
Då satte många dansbandsmusiker vibratot i halsen, kan jag lova.
Vad minner man i "Dansbandskampen", undrade jag. "Äran", blev svaret. Missförstå mig inte, ära är underbart och fint på alla sätt, men jag tycker ändå att det är lite snålt. Att dansbandsmusiker inte är vana vid att leva i lyx och flärd är en sak men det här är ju löjligt.
Gammal är äldst, det blev ju väldigt tydligt ikväll. Bengt Hennings och Scotts var överlägsna på mer än ett sätt. De är inte nybildade och deras rutin bar dem hela vägen.
Men varför går inte vinnarna direkt till final? Det ska extremt mycket till för att de ska lyckas hålla sig kvar hela vägen. Jag förstår inte upplägget. Alla är inte med på samma villkor, kan jag tycka. Om SVT hade föreslagit ett liknande koncept i schlagern hade det blivit folkstorm och ingen artist hade ställt upp.
Om ni tror att dessa fem band som visades på lördagen representerar Dansbandssverige, tror ni fel. Den musikaliska genomsnittsnivån var låg.
Jag älskade att juryn var så olika som de var. Inbördes tjafs, starka åsikter och olika musikreferenser gör det hela mer intressant. Nästa vecka kommer Date. Det ser jag fram emot.
Av Kim Kärnfalk
noje@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan
