Harry Ettling, som bor i New York, ville säga ett helhjärtat adjö till sin gamla Honda Civic när det var dags för bilen att skickas till skroten. Han ordnade därför en procession där bilen kördes långsamt fram på New Yorks gator med ett stort blomsterarrangemang på huven. Bakom gick en blåsorkester och spelade på samma manér som under klassiska New Orleans-begravningar. Till sist kördes bilen upp på släpet av en bärgare. Ovan kan du se en intervju med Harry och nedan en film av själva begravningståget!

Upplevt mycket tillsammans

För 30 år sedan skaffade Harry Ettling en Honda Civic av det årets modell, 1982. Ett barn som bodde granne med Harry på den tiden började kalla bilen för ”Bluey”, eftersom den var blå, och det blev dess namn. Genom historien har ”Bluey” och Harry varit med om flera dramatiska händelser. Samma år som de möttes, 1982, var bilen med i en stor olycka, orsakad av en rattfyllerist. Och ett decennium senare, 1992, blev bilen vält upp och ner under upploppen i stadsdelen Washington Heights. Men på något sätt har den alltid klarat sig och Harry berättar att ”Bluey” alltid ställt upp för honom.

– Bilen har aldrig satt mig i någon svår situation – eftersom den är så pålitlig. Den har alltid startat.

”Min mest pålitliga vän”

När Harry försöker beskriva sina känslor för ”Bluey” är tårarna nära och han darrar på rösten.

– Den här bilen är den mest pålitliga vän jag någonsin haft. Jag har inte haft någon vän som stått vid min sida i vått och torrt på samma sätt som den här bilen. 30 år är en lång tid. Men nu går det inte längre eftersom karossen helt enkelt håller på att falla sönder. På ett sätt känner jag lättnad eftersom min gamla vän äntligen ska få vila, och hans delar kommer att återanvändas. Han är nästan som en organdonator och kommer leva vidare i andra bilar. Men på ett annat sätt är det sorgligt, även om den känslan inte har kommit – än.

New York Daily News frågade Harry om han tänker skaffa en ny bil. Då svarade han:

– Det tänker jag inte göra. Jag behöver tid att läka.