EXPRESSEN.SE
Nu lämnar vi tillbaka Mitsubishis laddhybrid för att ta oss an den uppdaterade bilen för 2016.

Nu lämnar vi tillbaka Mitsubishis laddhybrid för att ta oss an den uppdaterade bilen för 2016.

Foto: Mitsubishi
Visa i helskärm
1/1

Långtest del 4: Outlander PHEV

Det är dags att säga tack och hej till långtestbilen Mitsubishi Outlander PHEV 7 Summit nummer 86.

Men på bara några månader har vi kört drygt 1500 mil, vilket motsvarar det antal mil en svensk genomsnittsbilist kör på ett år.

Långtest blev ett begrepp i Expressen redan 1963. Vi på ALLT OM BILAR-redaktionen väckte liv i den gamla företeelsen hösten 2012 då vi inledde ett 10 000-milatest med en Volvo V60. Målsättningen var att från oktober 2012 och till januari 2014 köra 10 000 mil med Volvo.

Vi pallade inte, vilket gör 1960- och 1970-talets långtester ännu mer imponerande. Vi klarade "bara" närmare 7000 mil under vårt första testår och vi nådde 10 000 mil först på sommaren 2014, ett halvår efter deadline.

Volvon med dieselmotor byttes mot en verkligt modern bil - en Mitsubishi Outlander PHEV. En laddhybrid. Och jag misstänker att Expressens dåtida motorredaktör Lennart Öjesten hade gillat att ta sig an en ny drivlina så som laddhybridens.

BILTEST: Uppdaterade Mitsubishi Outlander PHEV 2016

Hunnit med 1500 mil i Outlandern

Efter lite drygt 2000 mil ersatte vi Outlandern med den uppdaterade specialversionen 7 Summit strax före sommaren. Under det knappa halvåret har den bilen rullat drygt 1500 mil vilket betyder att vi håller rätt okej tempo ändå med ungefär dubbla antalet mil jämfört med normalsvensken.

Så här sammanfattar jag vår tid med Outlander PHEV - och då lägger jag i det här läget lite extra vikt vid upplevelsen i den uppdaterade versionen.

Bra saker:

* Komforten. Outlander är en väldigt rymlig och praktisk bil. Du sitter bra på alla platser i bilen och speciellt barnen i baksätet har trivts mycket bättre i Outlandern jämfört med Volvon.

* Bagageutrymmet. Det är stort och fyrkantigt vilket är precis vad vi svenskar vill ha. Visst, det är en suv så det är lite högre inkast och det kan bli tungt att dagligen kånka in en barnvagn. Men det är rymligt, väldigt rymligt.

* Enkelheten. Det här blir snabbt en bil för alla tillfällen.

* Finishen. Under de sista milen tänkte jag på att den här bilen har känts ny lite längre än vad Volvo gjorde. Kanske är det materialvalen i inredningen men något är det som gör att Outlandern håller formen. Den kanske inte känns så nya att kliva in i när den är helt ny men den känns inte heller lika snabbt gammal. Och då ska vi komma ihåg att det finns ett par mindre bra saker som drar ner helhetsintrycket.

* Drivlinan. Jag kan inte påstå att jag varit överdrivet flitig med att ladda batterierna. Det har varit lite krångligt och jag har behövt skarvsladdar och annat. Ändå står det i bilens dator att jag kört 30 procent på el. Batterierna är alltså med och kapar topparna på förbrukningen i låga farter.

Mindre bra saker:

* Bränsleförbrukningen på motorväg. I snabb motorvägsfart och med full last och takbox så springer bensinförbrukningen - för här finns ingen elmotor inblandad - iväg till en liter per mil eller mer. Det känns inte alls så supermiljöbilsaktigt.

* Instrumenteringen. I höst kommer en ny Outlander och den är säkert lite mer uppdaterad när det kommer till instrumentering och teknik. På testbilen är bildskärmen okej men knapparna runtom väldigt ologiska och svårjobbade. 7 Summit hade inte stöd för Apple Iphone6. Knapparna överlag känns mest utkastade med en rad märkligheter.

* Filvarning. Många tillverkare kämpar med att hänga med i racet med olika säkerhetssystem som hjälper föraren. Filvarningen är ett enda irriterande pipande med en överkänslighet som resulterar i ett föraren stänger av funktionen.