Kamerorna har varit i drift sedan 2004, men ännu har myndigheterna inte undersökt deras exakthet närmare. Det hävdar flera experter som nu ifrågasätter det fältprov som har gjorts på utrustningen.
– De väsentliga felkällorna har inte testats. Därför ger inte fältprovet svar på hur stort mätfelet är. Detta gör mig bekymrad – det är ett stort rättssäkerhetsproblem, säger Kjell Olsson.

Flera mätfel

Han menar att det finns risk för flera olika mätfel. Bland annat kan stark vind och tunga lastbilar få kamerorna att vibrera, vilket påverkar radarmätarnas resultat. Även bilens utformning kan orsaka felmätningar.
– Eftersom så många bötfälls och många ligger på gränsen är det troligt att tusentals bilister har fått felaktiga böter, säger Kjell Olsson till Dagens Nyheter.

"Prövad teknik"

Polisen och Trafikverket, som ansvarar för kamerorna, tillbakavisar kritiken.
– Den teknik och den utrustning som används är prövad enligt de krav som är uppställda för att de ska kunna fungera som bevisinstrument, säger Björn Lidö, ansvarig för trafikfrågor på Rikspolisstyrelsen.