Många bilars tjänstevikt är i verkligheten mycket högre än den siffra tillverkaren angett till transportstyrelsen. Förutom att det påverkar bilens uppträdande vid exempelvis en undanmanöver betyder det att du som bilägare kan få dryga böter.
En personbils tillåtna maxlast står alltid angiven i bilens registreringsbevis från transportstyrelsen. Men som i fallet med Jeep Grand Cherokee går det inte alltid att lita på de siffror biltillverkarna försett transportstyrelsen med. Det kan leda till förödande konsekvenser – som tydligt framgår av Jeep Grand Cherokees livsfarliga uppträdande vid en undanmanöver.
Nu var det inte enbart övervikten på 158 kilo som gjorde att Jeep Grand Cherokee gick upp på två hjul i älgtestet i låga 63,5 km/h utan även det dåliga antisladd- och antivältsystemet.
BMW 525d Touring som testades samtidigt som Jeep Grand Cherokee hade en verklig tjänstevikt på 1 948 kilo mot i registreringsbeviset angivna 1 825. BMW:n klarar dock undanmanövern trots övervikten.
För att få ett typgodkännande till Europa måste bilen genomgå en omfattande besiktning på specialverkstäder som godkänts av EU. När en bil får sitt helfordonsgodkännande i ett EU-land gäller godkännandet i hela EU. Uppgifter om tjänste- och totalvikt samt maxlast tillhandahålls av tillverkarna själva, i ett så kallad CoC (Certificate of Conformity), vilka sedan gäller som grund för det svenska registreringsbeviset.
Vanligt fiffel
Enligt Lars Rask, handläggare på transportstyrelsen, är fiffel med siffror ett ganska vanligt förekommande fenomen bland biltillverkarna, vilket ger bättre förbrukningssiffror och prestanda. Baksidan är att bilens typgodkännande ger helt felaktiga uppgifter om hur mycket last man som bilförare får ta med sig i bilen.
– Det händer att man skruvar ur utrustning som luftkonditionering och servostyrning för att få ner bilens vikt. Det kan skilja sig ganska mycket när bilen sedan har all utrustning installerad, ibland uppåt 100 kilo.
Sommaren 2008 uppmärksammade Teknikens Värld att en Volvo V70 2,0 vägde hela 180 kilo mer än vad Volvo hade uppgett till dåvarande vägverket vid helbilsgodkännandet. Uppgiven tjänstevikt var 1 670 kilo, men en krönt våg visade 1 850 kilo vilket gjorde att bilen blev olaglig att köra om man packade den full med maxlasten 600 kilo. Sveriges mest sålda bil kunde alltså vara olaglig. I undanmanöverprovet hade V70 dock inte problem att hantera den extra lasten men det ändrade inte faktum: fullastad var V70 olaglig att framföra.
Volvo ändrade rutiner
Efter påpekandet ändrade Volvo sina rutiner. Avvikelsen kunde tidigare vara så mycket som 180 kilo medan det nu inte ska skilja med än +/- 20 kilo. Vikten som står i registreringsbeviset för en Volvo är ett medeltal mellan högsta och lägsta teoretiska vikt på bilmodellen.
– Det här blev ett tydligt problem som synliggjordes för oss 2008. Vi satte i gång ett förhållandevis stort arbete där vi bland annat tittade på konkurrenter och kollegor i Tyskland som hade bättre rutiner. Vi lärde oss att göra rätt, men det är fortfarande så att lagstiftningen ger utrymme för olika sätt att bearbeta viktuppgifterna, säger Volvos presschef Bo Larsen.
Tillverkarnas slarv - ditt ansvar
Om polisen misstänker att ett fordon är överlastat får det följa med till en fordonsvåg där det vägs. Om det då visar sig att maxlasten överskrids delas böter ut på plats. Det är alltså du som fordonsförare är skyldig till att ha lastat bilen för tungt, oavsett om du har lastat enligt uppgifterna från transportstyrelsen och tillverkaren. Som lagen är skriven i dagsläget blir biltillverkarens slarv ditt ansvar.
Några exempel på bilar som väger betydligt mer än vad tillverkaren uppger är Renault Megane som väger 130 kilo mer i verkligheten, Mercedes E-klass 113 kilo mer, Ford Mondeo 111 kilo mer, Volkswagen Golf 90 kilo mer och Kia Cee'd 56 kilo mer.
Se hela listan med bilmodeller och dess verkliga vikt jämfört med vikten som biltillverkarna uppger. Länk uppe till höger.
