70 000 kronor för en fin Audi A3 från 2004.
Låter det för bra för att vara sant?
Daniel Pasztor från Stockholm nappade på annonsen - som visade sig vara en bluff.
Annonsen på blocket såg mycket trovärdig ut. Bilden visade en silverfärgad Audi A3 av 2004 års modell i mycket fint skick. Priset hade sänkts från 90 000 till 70 000 kronor, eftersom ägaren sa sig behöva pengar snabbt. Annonsören hade inte lagt ut något telefonnummer, utan intresserade spekulanter fick höra av sig via mejl.
Blev sugen på bilen
En som blev sugen på att köpa bilen var Daniel Pasztor från Stockholm.
- Jag hade just sålt min bensinslukande Jeep och var i desperat behov av en vettig bil. Och den här hade blivit prissänkt från 90 000 till 70 000 kronor - det verkade perfekt. Jag kontaktade annonsören direkt, säger han.
Allt fler blir lurade av den här typen av bilannonser på nätet och tillvägagångssättet är ofta det samma: En bil annonseras ut för underpris. När sugna spekulanter kontaktar säljaren och vill göra affär uppmanas de att sätta in en handpenning på ett konto, för att få köpa bilen föra alla andra spekulanter. Lockade av möjligheten att snabbt göra en fin affär går många i fällan.
"Det blir utpressning"
- Så fort det finns en möjlighet att lura folk så dyker sånt här upp. Det blir utpressning - om du inte betalar snabbt så kommer någon annan att göra det och du missar affären. Det är lätt att bli blåst när man är för girig, säger Kaj Hahne inspektör på bedrägeriroteln Stockholm City.
För nätbedragarna finns det stora pengar att tjäna. Och risken att åka fast är relativt liten.
- Det finns exempel på personer som varit inblandade i ett 40-tal liknande ärenden. Det blir mycket pengar. Och för att de inte ska gå att spåra dem kör de ofta med en så kallad målvakt, alltså en person som mot en summa pengar lånar ut sitt bankkonto, berättar Kaj Hahne.
Lät sig inte luras
Daniel Paztor lät sig dock inte luras så lätt. När han hade mejlkontakt med personen bakom annonsen blev han misstänksam och bestämde sig för att kolla upp bilen lite närmare. Via transportstyrelsen fick han reda på vem som var registrerad ägare. Den visade sig tillhöra Maria Scherman i Mariestad. När Daniel kontaktade henne på telefon stod det klart att hon inte alls hade någon lust att sälja sin bil.
- Jag blev helt chockad. Min bil! Jag tycker ju om min bil - den är inte till salu, säger Maria Scherman.
Daniel Pasztor är nöjd över att han inte svalde betet.
- Men jag blev lite besviken över att det inte var på riktigt. Man får väl vara realistisk - om det är för billigt är det ofta något som är fel, säger han.
