Super-test: Spyker Aileron
Motorjournalisten Nick Hall testkörde bilen i Scottsdale, Arizona - mitt under slutförhandlingarna mellan Spyker, Saab och General Motors.
Spyker Aileron hör hemma i Monaco, Beverly Hills, Dubai och världens olika centrum för rikedom. Att då dyka upp i en husvagnspark i Scottsdale i Arizona var lika politiskt inkorrekt som att springa genom slummen i Calcutta och vifta med sin Rolex eller tjocka buntar pengar mot befolkningen. Ändå kunde inte ens de fattigaste invånarna i detta samhälle av skamfilade, mobila hem motstå ett leende och några snabba frågor om styrka, ursprung och pris.
Glädje, dekadens och överflöd
Det är kraften i den nya holländska superbilen – att den på ett magiskt sätt fångar känslan av glädje, dekadens och överflöd och visar upp detta paketerat i vänlig värme.
Vi ser bilen på Barrett Jacksons auktion för klassiska bilar medan företagets grundare Victor Muller är upptagen med att sy ihop en monsteraffär för att ta över Saab. Där handlar det om masstillverkning och här är det ren ”boutique”. Det handlar om att få se en orgie av detaljer, som ett barns tokiga teckning av en superbil – på riktigt. Och ändå finns den här att se, med motorn i gång, med registreringsskyltar, beställningsformulär och den mest bedövande orangea färg som dansar i Arizonas solsken genom värmemolnen som kommer ut ur en Audi-V8.
Muller har själv ritat bilen
Muller har själv ritat bilen och ville göra en tidlös skönhet, en modern, klassisk bil med ett episkt intryck och en känsla av glädje. Trots att den ser ut som bara för mycket för en bilsalong, så blir alla som ser den i verkligheten förälskade.
Den gapande runda fronten och den glänsande listen tvärs över är det första man ser och sedan LED-lamporna, den otroligt kurvade motorhuven och luft intaget i mitten på den b l ä n k a n d e aluminiumlisten längs framkanten på taket missar man inte.
Intrycket från sidan är lika imponerande med två luftintag, vingen längst bak och turbinformade hjul som drar bort het luft från skivbromsarna. Faktum är att temat från jetmotorer har gjort ett djupt intryck genom hela bilen, luftintagen, ventilerna, ja det mesta har turbindesign och följer därmed företagets historia som är djupt involverad i flyg.
Baksidan erbjuder kanske det mest dramatiska intrycket, åtminstone på utsidan där motorn syns genom glasluckor i Ferraristil. Avgasrören är till och med graverade med företagets logga och motto: ”Nulla tenaci invia est via” som betyder: för den ihärdige är ingen väg omöjlig. Passande ord för ett närmast omöjligt företag.
Startade på 1800-talet
Spyker startade i slutet av 1800-talet med att tillverka vagnar. Under första världskriget gick man samman med en flygplanstillverkare vilket formade framtiden. Men det räckte inte för att klara sig genom hårdare tider och Spyker gick i konkurs 1925. Det var slutet på historien i 75 år tills den holländske advokaten, affärsmannen och bilfantasten Victor Muller dammade av namnet år 2000 och gav det en andra chans.
Detta är den andra modellen från Spyker och det är en vuxen GT-bil som siktar mot Aston Martin DB9 och Bentley Continental GT men med en helt egen karaktär. Och om utsidan av bilen får ditt huvud att spinna är det bara början. Hela instrumentbrädan är täckt med sköldpaddsskalsmönstrad aluminium som fångar ljuset och allt eftersom mina bländade näthinnor vänjer sig efter den vilda attacken får jag möta science
fiction från 50-talet.
Ratt från R8
Ratten är hämtad från en Audi R8, men är lindad med läder och vi fick verkligen leta för att hitta bara tre bitar av oklädd plast i hela inredningen. Allting annat är täckt med läder och aluminium, vippkontakterna kostar 50 dollar styck jämfört med de endollarsedlar som finns i de flesta superbilar och de nya speglar de arbetar med och som finns i demobilen på Barrett-Jackson-basen, kostar otroliga 2 300 dollar bara att tillverka.
Recarosätena är klädda med stoppat läder och sedan är där växelkonstruktionen, som är synlig och inspirerad av flygkontrollerna i gamla flygplan.
Det är ett rullande konstverk och det är här som Spyker skiljer sig från sin onekligen snabbare italienska motståndare. Till och med nyckeln är speciell, den ser ut som en hockeypuck i aluminium som väger tungt i handen och är en del i turerna för hur man startar bilen.
Pucken låser upp bilen på avstånd, en gömd knapp under spegeln öppnar vingdörrarna och jag måste öppna en täckt röd vippkontakt i jaktplansstil och sedan trycka på startknappen för att den 4,2 liters Audi-motorn på 400 hk ska starta.
Chassi i aluminium
Med ett chassi helt i aluminium framtaget av företagets racingteam, en vikt på 1425 kg och exakt samma fjädring som har lyst i år på Lotus Evora, låter Aileron som sportbilen i ens drömmar och det kunde den vara. Det är den inte, men det är ett medvetet beslut att göra denna tvåsitsiga bil till en Grand Tourer.
Så att jämföra 0–100 km/tim på 4,5 sek med den inte alltför olika prissatta Lamborghini LP560-4, Ferrari 458 Italia och Audi R8 V10 är mer eller mindre poänglöst trots att en toppfart på 300 km/tim är långt ifrån dåligt ens i detta sällskap. Ren fart är inte poängen här, det är den teatraliska upplevelsen som går långt över hur fort man köra i kurvorna.
Färden är sublim, på motorvägen noterar bilen vägskarvar med ett dovt ljud, men det känns inte det minsta i ratten. Detta är en perfekt ihopsatt maskin som ligger närmast perfekt på vägen och i automatläge är den så tillbakalutad och så otrolig ur estetisk synpunkt att man kan lätt fundera på att köpa en bara för dess cruisingfaktor.
På småvägar är den inte mindre övertygande. Den Lotusanpassade fjädringen är magisk och Spyker har gjort en bil med noll understyrning och ett massivt mekaniskt grepp bak tack vara 19-tums hjul 235/35 och 295/30 Michelin Pilot Sports.
Fantastiska bromsar
AP Racing stålbromsar gör ett fantastiskt jobb med att dra ner farten, vilket är en annan följd av bilens vikt på 1425 kg. Detta är Spykers första uppsättning av servoassisteade bromsar och den slutliga versionen behöver finslipas, men när de väl rättad till dem borde de keramiska bromsarna, som är tillval, verkar vara överflödiga.
Företaget arbetar med en manuell växellåda också som kommer att skärpa bilen och göra den till ett sportigt mästerverk. Tills dess kommer Aileron att ha den sexväxlade automat lådan som är lite väl lugn för ett rejält
test på bergsvägarna som kurvar sig runt bergen kring Phoenix. Inte ens i sportmode framstår den som extrem sportig, men det är själva finessen. Spyker säger att deras bil är en ”och”-bil och inte en ”eller”- bil och menar att ägaren vanligen redan har en Lamborghini eller en Ferrari eller möjligen en Pagani Zonda i garage. Så när ägaren vill åka riktigt fort kan de ta en annan av bilarna i sin samling.
Spyker konkurrerar på en annan bana. Det är en tillbakalutad super GT med spektakulärt utseende som syns ordentligt och får alla som ser den att le.
Av Nick Hall
motor@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan
