Störst är bäst
snällare och bättre för en nybörjare.
Men det gäller inte alltid när vi pratar motocross och enduro.
- Motionärer ska inte vara rädda för de stora hojarna, de
kan vara bättre än en mindre, säger Emil Bentving.
Vi känner igen beteenden från KTM–testet förra året. Då imponerande EXC 400 och blev
lite av favorit hos mig och Emil Bentving.
Nu är det storebror WR 450F som visar stabilitet – trots att det är lilla 250:n som har hemmabana på crosspåret.
– Vikten skiljer förstås där 250:n är lättare. Men slipper du bära hojen så märks inte vikten
så mycket. Det kan i stället vara en fördel med en tyngre hoj, det blir stabilare, säger Emil
Bentving.
Som att köra på ett spett För egen del har jag ytterst svårt att få till körningen med YZ. Det känns som att köra på ett spett in i kurvorna. Troligen är det för att jag kör alldeles för
långsamt.
– Ja, lite så känns det, säger Emil Bentving under ett hojbyte.
– Men det är lite annorlunda med mer aktiv körning. 250 kräver lite mer växlande och mer
fart.
Mullrar ”gött”
Ljudet är ändå överläget på YZ 250F – hojen mullrar ”gött” jämfört med endurons lite mesiga väsande. Jag minns ljudet från min egen 426F – men gillar lite mörkare ljud med mer muskler. YZ250 kan faktiskt konkurrera med EXC 400 när det kommer till ljudet.
WR 450F imponerar med ett lugnt uppträdande. Det blir inga överraskningar. I med rätt växel och kör. Och kanske är det där det sitter – på den större hojen behöver jag inte växla lika ofta, jag kan i stället koncentrera mig på att stå rätt och hitta rätt
balans.
Glider på spårig bana
– Den vill mer framåt och som motionär kör du lite mer kontrollerad, då trivs du ofta på en
hoj som går dit du vill, dit du tittar. På en spårig bana glider 450:n rakt fram, så som du vill.
250:n kräver lite mer fart, säger Emil Bentving.
Just de här två hojarna kostar ungefär lika mycket men en hygglig tumregel är att stora hojar kostar lite mer än mindre.
– Men som begagnad brukar den skillnaden vara borta, säger Emil Bentving.
– Det är ytterligare ett skäl till att en motionär ska titta på lite större hojar, och inte låta sig
skrämmas av dem. En stor motor kan också hålla lite bättre, säger Bentving. Vår testvinnare i den här duellen heter WR 450F – mest tack vare stabiliteten. Men på topp totalt av de fyra testhojarna är – KTM EXC 400.
Av Jan-Erik Berggren
jan-erik.berggren@expressen.se
Yamaha YZ 250F
PRIS:
KATEGORI: Motocross
MOTOR: Encylindrig fyrtakt på 250 cm3, 5 ventiler. Keihin-förgasare.
TRANSMISSION: Femväxlad, konstant ingrepp. Kedja.
BROMSAR: Enkelskiva 250 mm fram, enkelskiva 245 mm bak.
HJULBAS: 1473 mm.
SADELHÖJD: 991 mm.
VIKT: 102,8 kg.
TANK: 6,4 liter.
KOMMENTAR: YZ 250F upplevs som lätt och smal – och hård. Körställningen är gjord för motocross, det vill säga att du står mer än du sitter. Det är kort mellan styre och sadel. Aluminiumramen är omtalat lätt. Yamaha har jobbat med att flytta tyngdpunkten mer och mer centralt och 2010 års modell har fått lite ny design.
*Låter som en 400- kubikare.
* Bra kraft i motorn.
* Kaxig design.
* Smal och hård vilket försvårar styrningen in i kurvorna – i alla fall för oss som inte kör så fort.
Yamaha WR 450F
PRIS: ca 91 900 kronor.
KATEGORI: Enduro
MOTOR: Encylindrig fyrtakt på 449 cm3. 5 ventiler. Keihin-förgasare.
TRANSMISSION: Femväxlad, konstant ingrepp. Kedja.
BROMSAR: Enkelskiva 250 mm fram, enkelskiva 245 mm bak.
HJULBAS: 1473 mm.
SADELHÖJD: 990 mm.
VIKT: 123,3 kg.
TANK: 8 liter.
KOMMENTAR: Det här är mångas endurofavorit– även om KTM tagit stora marknadsandelar på senare år. Motorn är hojens styrka – den har bra kraft i botten och tuggar sig fram överallt. Det räcker att lägga i en växel och vrida på gasen. Ljudet är lite mesigt jämfört med
konkurrenterna och det här är inte hojen som sticker ut.
* Lättkörd på alla underlag.
* Bra kraft i botten på motorn.
* Följsam, sväljer hålor bra.
* Ljudet är mesigt och ger hojen ett ännu snällare intryck. Kan fixas med annan ljuddämpare.
Upp
Gå till förstasidan
