Människolik används i krocktesterna
I ett experiment i fjol användes cirka tio människokroppar.
- För vissa ändamål är det nödvändigt att använda kadaver, säger trafiksäkerhetsdirektören Claes Tingvall.
Den tyska bilindustrin slutade att använda människokroppar i säkerhetsforskningen redan 1994.
Men enligt Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Vägverket och ordförande för EU:s trafiksäkerhets- organisation Euro NCAP, används den kontroversiella metoden fortfarande inom bilindustrin.
Nödvändigt
För ett år sedan avslutade den amerikanska biljätten General Motors, där bland annat Saab ingår, ett mångårigt forskningsprojekt där Claes Tingvall var involverad.
– För vissa ändamål är det nödvändigt att använda kadaver. Det handlar människor som själva har donerat sina kroppar, säger Claes Tingvall till Expressen.se.
Testerna gjordes dels för att utveckla testdockor, dels undersöka skador på de döda kropparna.
– Ibland delade vi kroppen och testade till exempel hur en ryggrad klarar en krock, säger Claes Tingvall.
Datorteknik i stället
Enligt Claes Tingvall förbrukades sammanlagt cirka tio döda människokroppar.
Han säger att Saab med största sannolikhet tagit del av forskningen, då bolaget är ett säkerhetsprofilerat varumärke i GM-koncernen.
– Det är ju medlem i familjen där alla tar del av forskningsresultaten, säger Claes Tingvall.
Varken GM:s eller Saabs pressavdelningar vill kännas vid några försök med döda försökspersoner.
– Vi är med i General Motors på gott och ont. Vi bedriver egen forskning och försöker att hitta andra vägar att nå resultat, till exempel med hjälp av datorteknik, säger Christer Nilsson, presschef på Saab.
30 lik per år
Bilindustrin har använt kroppar under lång tid för att göra bilarna säkrare.
Mellan 1972 och 1994 genomförde forskare vid Institutet för trafikmedicin vid Heidelberg universitetet en mängd tester med lik.
Professor Rainer Mattern arrangerade olyckor med 30 lik – per år. Han observerade skadorna på de döda kropparna och överförde resultaten i konstruktioner av testdockor.
– På grund av ekonomiska aspekter blev vi tvungna att ändra riktning på vår forskning. Det är att dyrt att arbeta med döda människokroppar, säger han till Expressen.se.
Av Adam Öhman
adam.ohman@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan
