Ett fullblodsproffs i aktion. Fattas bara annat. Emma – då Sjöberg, nu Wiklund – är Sveriges första riktiga supermodell och har hunnit skaffa sig över 20 års kameravana. I tio år bodde hon i modevärldens huvudstad Paris. Hon vet vad som fungerar. Det är just till sitt Paris-alias Emma S hon döpt sin egen och sprillans nya hudvårdsserie. Och hon kan verkligen kalla den ”sin”. Från idé, via val av tillverkningsställe, dofter och förpackningsdesign, till färdig produkt har Emma varit med. Dessutom är hon huvudägare av företaget.
Vill växa
Hon är glad att få göra något i egen regi. Inte bara låna ut sitt namn.
– Jag vill göra saker för att växa själv, inte bara för att tjäna pengar, säger hon.
Idén – lite mer apoteksmedicinska hudvårdsprodukter men med goda dofter i personliga förpackningar – hade legat och grott ända sedan de intensiva modelldagarna i Paris gett henne rätt ordentliga hudproblem. Men det är först nu, med en färsk examen i affärsekonomi i ryggen, som hon hittat självförtroendet att göra verklighet av den.
– I och med att jag blev invald i Lindex styrelse kände jag ännu mer än tidigare att jag ville bredda min kunskap och kompetens.
– Planen var ju egentligen att jag skulle läsa ekonomi efter gymnasiet så jag hade lite akademikerkomplex för att jag inte hade pluggat mer.
Nu har hon slängt komplexen över ena axeln och hävdelsebehovet över den andra. Har någon fördomar om henne för att hon råkat födas med ett ovanligt fördelaktigt yttre är det deras problem.
– Sådant låter jag bara rinna av mig. Det vore ju oerhört okonstruktivt om jag satt och kände efter vad folk tror och tycker om mig. Jag kan bara visa vad jag kan. Framför allt gillar jag att utmana mig själv. När jag var 20, 25 höll jag på och försökte bevisa att jag inte är dum. Det har jag slutat med.
Har utseendet att tacka för mycket
Att hon döms efter sitt utseende och granskas jämt och ständigt är hon medveten om, men det bekommer henne inte nämnvärt.
– Jag har mitt utseende att tacka för jättemycket. Ändå kan jag inte bry mig om ifall andra tycker att jag ser trött, sliten eller omejkad ut på Ica. Där har jag något slags grundsjälvförtroende hemifrån.
Genom hela uppväxten i Huskvarna kände Emma att hon var bra som hon var – inte på något sätt snyggast i klassen. Hon förverkligade sig genom skolan, dansen och ridningen. Samma grund försöker hon ge sina barn Tyra och Elis, nio respektive sju år gamla.
– Jag märker på min dotter hur hon börjar bli medveten om sitt utseende och jag vill förklara för henne att hon inte behöver se ut på ett visst sätt för att bli omtyckt. Det är en svår balansgång.
Mjölk blev genombrottet
Det var som atletisk minimjölksdrickare i Arlas reklamkampanj Emma fick sitt genombrott i Sverige. Sedan följde en internationell kometkarriär med visningar för de största modehusen och plåtningar för de största tidningarna. Ena dagen New York, andra Karibien. Passet permanent på plats i handväskan. Det hände att hon hängde med skådisar som Leonardo DiCaprio. Som final på intensiva arbetsår i Paris kammade hon hem en stor roll i Luc Bessons fyra ”Taxi”-filmer.
– Det var fantastiskt kul, konstaterar hon.
Ändå hoppas Emma inte att barnen följer i hennes fotspår. Bättre satsa på utbildning, tycker hon.
– Med tanke på hur magert idealet är i dag för både tjejer och killar skulle jag aldrig uppmuntra dem att bli fotomodeller som mamma. Det är ju så smalt så det är sjukt, nästan ingen ser ut så där naturligt. Det är också väldigt få som verkligen lyckas.
Emma med maken Hans Wiklund. Foto: Tommy Pedersen
Torr humor
Pappa till Emmas barn är tv-personligheten Hans Wiklund. Hans intervjuade Emma när hon hade medverkat i första ”Taxi”-filmen. De två hade träffats flera gånger tidigare via gemensamma vännen Johan Renck (Stakka Bo) men aldrig sett varandra som potentiella partners. När Emma till slut föll var det för Hans integritet, snygga röst och torra humor.
– Vi hade väldigt kul ihop när vi började dejta. Sedan kom Tyra snabbt, hon föddes efter knappt två år. Vi kände att det inte var något att vänta på, vi var inte jätteunga. Många kanske tyckte att det var för snabbt, men ibland vet man.
I tio år har de varit tillsammans nu, gifta i sju, och kittet i relationen är en stark vänskap. Händer det något är det Hans som Emma ringer. Det, och att de umgås mycket, tror hon gör att de håller ihop.
Ingen av dem jobbar nio-till-fem och det blir en del pusslande för att få allt att gå ihop. Men med hjälp av en barnflicka behöver deras oregelbundna tider aldrig gå ut över barnens aktiviteter, och när de är lediga är de allra helst hemma. Krogbesökens tid är förbi och det kan ta en och en halv månad innan Emma och Hans kommer i väg på en biofilm de gärna vill se.
– Jag längtar hem när jag är borta. Vi älskar att umgås med våra barn och med varandra. Vi tittar på ”Let’s dance”, dricker ett glas vin och käkar chips. Inte så glamouröst kanske, men himla trevligt.
Några fler barn blir det inte, hon är väldigt nöjd som hon har det.
För någon vecka sedan fyllde Emma 42. Hon tycker att livet springer, att det går väldigt fort allting.
Åldern oundviklig
– Jag fick ont i ryggen nyligen och då påpekade min naprapat att jag ju inte är 27 längre. Liksom: Va? säger hon och ger luften framför sig en smocka.
Men egentligen bryr hon sig inte. Det går inte att ödsla tankar på en sådan sak. Hellre än att klaga över krämpor eller utseendemässiga förändringar framhåller hon hur hon fått mer självförtroende och erfarenhet med åren. Nu är hon mer säker på vad hon vill, vad hon tycker, vem hon är.
– Ålder är så oundvikligt. Jag tycker det är jättejobbigt med folk som nojar över sin ålder. Vad ska man göra, det går ju inte att bli yngre? Sen kan jag titta på min kropp och tycka att den inte är som den var när jag var 20. Men det är helt okej.
Ändå är hon inte främmande inför skönhetsingrepp i framtiden. Det är upp till var och en att göra vad man mår bra av tycker hon.
– Men jag tycker att det är tråkigt när man är alldeles för ung och gör för stora tuttar, det är inte snyggt. Eller åt andra hållet, när man blir äldre och försöker se lite väl ung ut. Alla har samma näsa, för mycket botox. Helt plötsligt har du inga ansiktsuttryck kvar. Jag kommer säkert göra någonting någon gång, men aldrig stora bröst. Det skulle kännas konstigt.
Planen nu är att få nya företaget att blomstra. Skådespelarkarriären är ett avslutat kapitel och pengarna hon lagt undan från supermodelltiden är satsade i hudvårdsserien. Att dra sig tillbaka är inget alternativ, ännu.
– Det känns väldigt avlägset att tänka att barnen kanske flyttar hemifrån om tio år. Men då är min hemliga dröm att köpa ett litet hus i Provence där vi kan bo halvårsvis. Emma S ska bara komma i gång först.
Foto: Jörgen Hildebrandt
