Mellan 1750 och 1850 blomstrade ett folkligt bonadsmåleri i södra Sverige. Från början användes gamla dukar eller lakan, som beströks med mjölklister för att få en yta som det gick att måla på. När priset på papper sjönk, blev det ett alternativ.

Materialet skulle helst vara billigt. Där kommer det gula färgämnet orpiment, bestående av arsenik och svavel, in i bilden.

– Vi har inte trott att det användes från 1700-talet och framåt, eftersom man redan då visste att det var giftigt. Men det finns i nästan alla bonader från 1700-talet som jag undersökt, säger Ingalill Nyström, som analyserat 70 målningar för en avhandling vid Göteborgs universitet.

– Orpiment var billigt. Det finns berättelser om att det såldes i det fördolda av västsvenska knallar.

Arsenik finns också i ämnet schweinfurtergrönt, som förekommer i bonader från 1800-talet.

Konstformen var väl spridd. Fler än 100 målare har kunnat pekas ut. Bonaderna hade ofta bibliska motiv och togs fram till jul. Nu finns många av verken på museer eller hembygdsgårdar.