Hushållens skulder domineras av krediter för bostäder, konstaterar FI. FI vill med sitt förslag stävja en osund utveckling på kreditmarknaden där kreditinstitut kan komma att använda allt högre belåningsgrader som konkurrensmedel, skriver FI.
Begränsningsregeln föreslås gälla vid nya lån eller vid utökning av befintliga lån med bostaden som pant.
Enligt FI:s bedömning kommer reglerna inte att få några stora effekter på priserna på bostadsmarknaden.
Reglerna förslås träda i kraft den 1 oktober i år.

Odell gillar förslaget

Finansmarknadsminister Mats Odell (KD) tycker förslaget är bra.
- Det handlar om att skydda hushållen från överbelåning och dämpa den lånetillväxt som långsiktigt inte är hållbar, säger han.
- Jag tycker det är en väl avvägd nivå och Finansinspektionen gör ju också bedömningen att priserna inte kommer att påverkas i någon större utsträckning.
Att unga får det svårt att ta sig in på bostadsmarknaden ser han inte som något nytt problem.
- Det finns olika möjligheter men unga har det svårt överhuvudtaget. Det har byggts alldeles för litet bostäder under en lång period, säger Odell.

Unga måste tacka nej till jobb

Finansinspektionens beslut skulle kunna leda till att unga måste tacka nej till jobb i storstadsområdena för att de inte har tillräckligt med sparkapital, enligt Mäklarsamfundet.
"Vi är besvikna på dagens beslut och hade föredragit ett lånetak på 90 procent. För hög belåningsgrad hämmar bostadsmarknaden och förstagångsköparna får svårt att få råd att köpa en bostad. Det blir framförallt ungdomar som inte har hunnit bygga upp ett sparkapital som ställs utanför bostadsmarknaden", säger Jeanette Gustafsdotter, vd för Mäklarsamfundet, i ett uttalande.
Rörligheten på bostadsmarknaden kan komma att begränsas av förslaget, och det kan även kunna ha negativa effekter på arbetsmarknaden, enligt samfundet.
"Ställ hellre krav på att de börjar betala av lånet med en gång. Vi tycker att ett amorteringskrav skulle vara bättre än ett lånetak", säger Jeanette Gustafsdotter.

"Dämpande effekt"

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH, tror att bolånetaket kommer att påverka bostadsmarknaden.
- Det är klart att det här kommer att ha en viss dämpande effekt på marknaden och det är ju själva tanken med det. I och med att räntorna har varit så låga och det har varit billigt att låna har räntebelopp och priser dragit iväg. Jag tycker att det är väl motiverat att göra den här typen av åtgärd, sedan kan man alltid diskutera nivån, säger Hans Lind.
Belåningsgraden har ur ett internationellt perspektiv varit hög i Sverige. Många länder har redan den här typen av regler, enligt Lind.
- Jag tycker att det är ett riktigt steg att ta. Det är ett sätt att få folk att tänka efter: "har jag verkligen råd med det här", säger han.

Rimlig nivå?

- Sedan är ju frågan om nivån är rimlig. Vissa banker har sagt att de tycker att 90 procent är bättre än 85, men att 75 är helt oacceptabelt. Jag ser det här som att man har gjort en balans, 85 är ju fortfarande ganska högt, säger Hans Lind.
Hur stor effekten blir på bostadsmarknaden är väldigt svårbedömt, enligt Hans Lind. Det beror bland annat på när Riksbanken väljer att höja reporäntan, vad som händer med konjunkturen och sysselsättningen, samt om vi får en ny regering som "ändrar diverse spelregler".
- Det är så många bollar i luften, så det är ingen mening med att diskutera det, säger Hans Lind.
Samtidigt berör de nya reglerna en ganska liten grupp köpare. Den genomsnittliga belåningsgraden ligger betydligt lägre än 85 procent. I praktiken är det bara en liten grupp som påverkas, framför allt förstagångsköpare, enligt Hans Lind.

Som 1980-talet

Tomas Pousette, chefsekonom på statliga bolåneinstitutet SBAB är inte förtjust i den nya reglering som föreslås.
- Jag tycker inte man ska ha den här typen av regler. Det är en väg tillbaka till en reglerad kreditmarknad som på 1980-talet, säger han.
Han anser att kreditgivarna är bäst lämpade att avgöra vilken belåningsgrad som den enskilde kan klara av.
- 95 procent kan vara lämpligt för några, medan 85 procent högt för en annan.
Enligt FI:s förslag får inte bostaden användas som säkerhet för lån över 85 procent av marknadsvärdet. Det gör att den som inte har egen insats får förlita sig på blancolån – och lån utan säkerhet är väsentligt dyrare än bostadslånen.
- Det kommer att kyla av marknaden, konstaterar Pousette.
För de ungdomar som ska in på marknaden blir det svårare och dyrare.
- Inträdet på bostadsmarknaden blir svårare. Har man inte rika föräldrar blir det knepigt.

Svårt för de unga

Mäklarsamfundet oroar sig inte över eventuellt lägre priser på bostadsmarknaden till följd av de nya reglerna.
- Det viktigaste för bostadsmarknaden, som vi ser det, är rörligheten – det ska vara enkelt att köpa och sälja bostäder, och inte finnas så mycket regleringar som bromsar det, säger Jeanette Gustafsdotter, vd för Mäklarsamfundet, till TT.
Framför allt är problemet med de nya reglerna att unga som får ett jobb och klarar av att betala ett lån får svårt att hitta en bostad, enligt Gustafsdotter.
- Det finns en risk att man får ett jobb i en storstad, men har inte råd att köpa en bostad. Jag tycker att det är olyckligt att man stänger ute dem som inte har hunnit spara ihop de femton procenten eller inte har föräldrar som kan hjälpa dem, säger Jeanette Gustafsdotter.
- Det är jättebra om man har föräldrar som kan det, men alla har ju inte det, tillägger hon.