Fyndat på Bukowskis - 3 tips
Lyxig väska
Hermés, handväska "Kelly", 1980-tal.
Utropspris 25 000 -30 000 kronor.– –Klubbat pris/högsta– bud 31 000 kronor.
Pärlor
Chanel, halsband,1990-tal,
Utropspris 2 500-3 000 kronor.– Klubbat pris/högsta– bud 4 500 kronor.
Foto: Lars Gustafsson
Guldklackar
Elsa Schiapaelli, dampumps, ett par.
Utropspris 600-800 kronor.– –Klubbat pris/högsta– bud 400 kronor.
Vintage är hett bland samlare. Men det är inte vilka kläder som helst som ökar i värde i garderoben. Auktionshuset Bukowskis vintageexperter Johanna Fock och Malin Sveholm tipsar om vad som lönar sig att spara.
Sedan 2008 har Bukowskis hållit vintageauktioner vår och höst. Intendenterna
Johanna Fock och Malin Sveholm tog initiativ till auktionerna som blivit allt mer populära för varje år. Loppis & Antikt träffar Johanna och Malin i Studio Vintage på Östermalm - en butik som de ofta samarbetar med. Här hänger Chaneldräkter och Yves Saint Laurent-klänningar på galgarna, väskor, bijouterier och skärp från kända märken trängs på hyllorna. I ett hörn hänger
herrkostymer från 60-talet - en nyhet som snart ska få en mer framträdande
plats i butiken.
- Helt rätt! Det är en otrolig efterfrågan på vintage herrkläder. Det är sådant
man nästan aldrig får in till auktionerna eftersom män nästan alltid använder
sina plagg tills de är slut, säger Malin Sveholm.
- Men det måste vara tiptop-kvalitet på plaggen, så det gäller att man har en
morfar eller fartfar som sparat och vårdat kläderna. Annat som är intressant är ju accessoarer, slipsnålar kan nog gå bra, fyller Johanna Fock i.
"Franska märken går bra"
Men än så är det mest kvinnor som köper vintage, och Bukowskis har en blandad publik - allt från äldre damer till unga bloggerskor som vill skaffa unika plagg.
Hur hittar ni vintageprylarna till auktionerna?
- De finns i damernas gömmor hemma. I början annonserade vi efter vintageplagg,
men nu kommer folk in spontant. Det är ju inte plagg som man skänker till
Myrorna. Om man betalat 15 000 kronor för en Chaneljacka så känns det som man
gjort en investering, och då vill man ha tillbaka lite, säger Johanna Fock.
Men det vimlar av definitioner av vad vintage är, så det är lätt att bli förvirrad. Medan somliga hävdar att vintageplagg ska ha minst 25 år på nacken och vara sydda av kända designers så menar Johanna Fock och Malin Sveholm att åldern egentligen inte spelar någon roll.
- Det viktiga är att kläderna är klassiker oavsett årtionde. Det ska vara toppmärkena från de stora modehusen, säger Johanna Fock.
- Franska märken som Dior, Chanel, Hermès och Louis Vuitton går väldigt bra på
våra auktioner, fyller Malin Sveholm i.
Renovera väskan
Vintage är alltså dyrare än second hand, men å andra sidan får man ju verkligen speciella kläder och accessoarer. Väskor och juveler från kända designers är mycket populära medan plaggen är aningen billigare.
Är det överhuvudtaget möjligt att lyckas fynda riktig vintage på en loppis eller bondauktion?
- Då ska man nog ha en osannolik tur. Folk är så medvetna i dag, har man en äkta vara så vet man om det. Men kanske en Hermèsscarf eller möjligen ett par Diorclips. I bästa fall en blus eller kavaj från Dior där märket fallit bort, säger Malin Sveholm.
Den som har turen att ha en mormor eller farmor som sparat sina gamla saker, får se till att hon håller hårt i dem. Kläder kan vara svåra att bevara fina eftersom de ju faktiskt är till för att användas ofta, men accessoarer och väskor kommer alltid att betinga ett högt värde om de är av rätt märke. Och skulle en fin väska ha utsatts för mycket slitage går den ändå att rädda.
- En sliten Hermèsväska kan man skicka på renovering, eller "spa" som de
kallar det i branschen. Vi tipsade en kund om det, och hon renoverade väskan för några tusenlappar. Sedan sålde vi den på auktionen för 40 000 kronor,
berättar Johanna Fock.
Fler medvetna
Att vintagetrenden håller i sig och växer sig starkare är de bägge övertygade
om.
- Det dyker ju hela tiden upp fler butiker och auktioner som säljer vintage. Jag tror att det beror både på att folk är mer medvetna om att det är fel med slit- och släng, och att vi blir mer och mer märkesfixerade, säger Malin Sveholm.
Av: Ia Wadendal