En dimmig eftermiddag i slutet av 1970-talet gick Gudrun Schyman och hennes dåvarande man vilse på Österlen. Plötsligt såg de ljuset i form av en blå järngrind framför en skånelänga som öppnade sig likt en hägring.
- Min första tanke var, här vill jag bo, säger Gudrun när Extra hälsar på i Klockaregården.
Nu bor Gudrun i huset, med en ny man, arkitekten Jacques Öhlund.
– Det är en rikedom att få bo så här, att få vara med om det här varje dag, året runt. Att få en plats i ett större skeende i livet. Jag har blivit helt beroende av den här platsen.
Det var mer eller mindre slumpen som avgjorde Gudruns framtid på Österlen i Skåne. Tanken från början var att flytta från Stockholm till ett kollektiv i Norrland. Men på vägen sprack den planerade storfamiljen.
I det tidiga 1980-talet köpte Gudrun och dåvarande maken Lars Westman huset och bodde där fram till skilsmässan i 1987.
– Vi sålde huset, jag flyttade tillbaka till Stockholm med barnen men när de slutat skolan kände jag åter ett sug efter att flytta tillbaka.
1999 köpte Gudrun tillbaka gården från det par hon en gång sålt den till.
Tillbaka i huset
– De började bli gamla så en dag frågade jag om de bott färdigt i huset, jo det hade dem.
– Min väg tillbaka till det här huset är en riktig solskenshistoria. Det kändes som jag bara varit ute och köpt tidningen och sen kommit hem igen.
I dag bor Gudrun med sin som hon säger, ”brabo”, den fransksvenske arkitekten Jacques som hon träffade i samband med en en studieresa till Paris för nio år sedan.
Brabo...?
– Det har jag kommit på själv, vi är ”brabo” för att vi är väldigt glada när vi får vara på samma ställe samtidigt.
– Vi reser båda mycket men jag är bra på logistik så vi brukar kunna landa på samma plats.
Men just den här veckan har Jacques varit i Frankrike där han jobbar ibland och där han har sin mamma och sina barn. Gudrun är då ensam i den lite ödsligt belägna gården.
– Åh, jag älskar att vara själv här, njuter av att kunna vara ensam.
Ingen rojalist
Inredningen är rustik och lantlig med brädgolv.
– Men köket är ändå min favoritplats. Det är hjärtat i huset.
På köksbordet ligger en oöppnad kartong med ”The Wedding chocolate” med Victoria och Daniel på bild. Har Gudrun gått och blivit smygrojalist så här i bröllopstider?
– Haha, nej jag är en högst aktiv republikan, det där är en present jag fått. Men det betyder inte att jag har något emot kronprinsessan, hon skulle bli en utmärkt vd för AB Kungahuset om vi inför republik. Hon skulle också kunna kandidera till presidentposten och det skulle inte förvåna mig om hon vann.
Vi går ut i trädgården. Det är här Gudrun hämtar kraft mellan sina föreläsningsturnéer och arbetet med Feministiskt initiativ.
Odlar själv
Körsbärsträden blommar och den enorma gräsmattan är nyklippt.
– Den klippte jag i går, det tog fyra timmar, utmärkt motion.
Varför har det blivit Österlen för dig?
– Jag är uppvuxen i Täby på den tiden när det var landet. Jag är ingen stadsmänniska, jag vill bo i naturen. Här finns livskraften, säger Gudrun och spejar ut över sina ägor.
– Här odlar jag grönsaker, säger hon och visar sedan på något som ser ut som en stor sandlåda.
Den här gången tänker hon inte lämna gården.
I framtiden kan hon utnyttja resten av de enorma ytorna som finns i den tidigare fyrlängade gården.
– Det kan bli ett kollektivt äldreboende, säger Gudrun.
KOLLA IN FLER BILDER PÅ GUDRUNS HEM I BILDSPECIALET I BLÅ RUTAN TILL HÖGER!
