EXPERTERNA OM RÄNTAN:

1 Har ni amorteringskrav på era bolånekunder och hur kommer det att se ut hos er på några års sikt?

2 Ska man binda sitt lån nu??

3 Kommer ränteavdraget att var kvar på några år sikt på nuvarande nivå?

4 Har vi, eller är vi på väg att få en prisbubbla på bostadsmarknaden?

PETER BORSOS, kommunikationschef svensk bankrörelse vid Swedbank:

1 Vi rekommenderar amortering generellt och specifikt över 75 procent belåning. Vi har sedan våren 2009 diskuterat med våra kunder kring amortering ooch belåningsgrader.
Det är dock alltid en individuell bedömning vad kundens ekonomi tillåter

2. Rörlig ränta innebär mer risk och man bör fundera över vilken
risk man vill ha. Är man tveksam kan man dela upp lånen så att en del är rörligt och en del bundet eller bundet på olika tider. Då slipper man risken av att alla lån sätts om vid samma tidpunkt.
Rörlig ränta har under de flesta perioder historiskt varit gynnsammare men det behöver inte vara så i framtiden.

3. Det är en politisk fråga som vi inte kan sia om.

4. Vi har ingen prisbubbla i dag och den svenska bolånemarknaden fungerar väl med mycket små kreditförluster och
ett mycket litet antal kunder som får problem. Så har det även varit historiskt. Viktigt nu är att bolånemarknaden fortsätter fungera väl och att vi idag inte bygger in risker för framtiden.

HELENA ÖSTMAN, informationschef på Nordea.

1. Nordea har alltid haft amorteringkrav på topplån, alltså den del av ett bolån som överstiger 75 procent av bostadens marknadsvärde. Längsta armorteringstid är 15 år. För bottenlån kan amorteringsfrihet beviljas i fem år. Innan
amortering sker på bottenlån är vårt råd att amortera på till exempel
konsumtionslån och bilkrediter.

2. Räntor på bolån med kort löptid har stigit snabbt den senaste tiden och förväntas fortsätta uppåt. Även räntor på lån med längre löptider har stigit. Utifrån våra ränteprognoser är det dock tveksamt om det i dag är fördelaktigt att binda räntan. Ett lån med bunden ränta utgör dock en garanti mot oförutsedda räntehöjningar.

3. Att döma av de senaste dagarnas debatt tycks detinte finnas tillräckligt politiskt stöd för att ändra nivån.

4 Det är oerhört svårt att avgöra huruvida vi i dag har en obalans på
bostadsmarknaden eller ej. Däremot är utvecklingen av hushållens upplåning inte långsiktigt hållbar och det gäller att undvika att en obalans uppstår.

BO ENGSTRÖM, marknadschef på Handelsbanken/Stadshypotek

1 I Handelsbanken bestäms villkoren i en diskussion mellan det lokala kontoret och kunden. Det vanligaste är en amortering för ett nytt bostadslån på den del som överstiger 75 procent av bostadens värde. Kunden bör också ha en buffert, runt cirka 25 procent av bostadens värde, för att på ett bra sätt kunna möta prisfall och räntehöjningar.

2. Alla bör då och då se över sin ekonomi och bland annat titta på sin motståndskraft mot höjda räntor. Om räntorna är på väg upp mot en nivå i närheten av komfortgränsen bör man överväga att binda. Sedan finns det ju en trygghet i att veta exakt hur mycket lånet kommer att kosta under den bidningstid man väljer. Det viktiga är att ha marginaler och en bra buffert.

3 Det är en fråga för våra folkvalda politiker.

4.I storstadsområden, med de förutsättningar som råder i dag med lågt utbud av bostäder i förhållande till efterfrågan, är vår bedömning att vi i dag inte har någon prisbubbla.

MATS TORSTENDAHL, chef för SEB:s kontorsrörelse

1. Vi uppmuntrar våra kunder att amortera. För de som har lån som överstiger 70 procent av bostadens marknadsvärde rekommenderar vi starkt att man amorterar motsvarande två procent av lånebeloppet årligen eller att man sparar samma
belopp i en buffert.

2. Räntorna är visserligen på väg upp, men över tid bör tremånadersränta ändå ge den lägsta räntekostnaden. Binder man räntorna gör man det inte för att få lägre kostnader utan för att minska ränterisken, och det kan vara bra för hushåll med stora lån och som behöver ha koll på ränteutgifterna. För andra kan
tremånadersränta vara det mest lönsamma alternativet.

3. Vilka åtgärder som kan genomföras är en fråga för politikerna.

4. Den prisuppgång på bostäder som vi har haft sedan slutet av 90-talet innebär inte med automatik att vi har en bubbla. Den svenska bostadsmarknaden skiljer sig på flera sätt från andra marknader. I Sverigehar en familj oftast två inkomster, vi köper inte bostäder på spekulation.

Enkät: JOHAN WALLQVIST