Gunnar Wetterberg. Foto: Cornelia Nordström
Gunnar Wetterberg. Foto: Cornelia Nordström

Wetterberg: Därför betalar vi gärna skatt

Publicerad

Snart är det dags för den verkliga svenska nationaldagen. Det är Stora deklarationsdagen vi borde fira.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det här med den 6 juni är en konstig konstruktion. Dagen har ingen särskild resonans i folksjälen. Entusiasterna hänvisar till Gustav Vasas kungaval 1523 och antagandet av 1809 års regeringsform. Men den 6 juni är också drottning Kristinas tronavsägelse 1654, och grundlagen 1809 kastade vi ut för fyrtio år sedan.

Nej, det är den 2 maj vi borde fira, om vi ska ta fasta på det som är särpräglat och något att vara stolta över. Den svenska tilliten till det gemensamma är det starkaste och märkvärdigaste i den svenska modellen. Sällan blir det så tydligt som när vi varje år snällt och beskedligt lämnar in vår privata ekonomi till beskattning.

Individualister med tro på kollektivet

Det finns ett jämlikhetspatos i den nordiska kulturen. Inkomststrukturen är mer sammanpressad än i nästan alla andra världens länder, samhällsservicen är väl utbyggd, inte minst för barn och gamla, en stor del av befolkningens konsumtion sker via skattsedeln. De nordiska länderna hör till dem som gjort mest för jämställdhet och i miljöfrågor. I stora internationella undersökningar skiljer de nordiska medborgarna ut sig som starka individualister – och samtidigt med ett stort förtroende för staten.

Frågan är varifrån detta patos kommer. Ibland hänvisar man till bondesamhällenas dominans, till de feodala strukturernas svaghet jämfört med det övriga Europa, till den moderna statens tidiga etablering (den 6 januari i år var det 400 år sedan Axel Oxenstierna utnämndes till rikskansler).

Men det finns mer. Den lokala självstyrelsen spelade tidigt en viktig roll, väckelsen och nykterhetsrörelsen vann bred anslutning på 1800-talet, och under 1900-talet blev den fackliga organiseringen starkare än någon annanstans. Många människor har sedan länge deltagit i skötseln av gemensamma angelägenheter. Det betyder att fler varit delaktiga i frågornas lösning än på många andra håll.

Kollektivavtalen skapar arbetsfred och smidiga lösningar i arbetslivet. Medborgarna är beredda att betala för offentliga tjänster i en utsträckning som knappast har sin motsvarighet på annat håll. Det offentliga beslutsfattandet är jämförelsevis öppet och sker i många frågor nära medborgarna tack vare den lokala självstyrelsens starka ställning.

Trygghet och risk blandas

De nordiska länderna blandar trygghet och risk. De har blivit rika genom stor öppenhet gentemot omvärlden; de vågar vara öppna därför att de låter en del av välståndet betala omfattande trygghetssystem för hela befolkningen. Fackföreningar och andra intressegrupper accepterar nedläggningar och andra förändringar därför att socialförsäkringarna och arbetsmarknadspolitiken är stark och generös. En stor del av skatterna betalar framsynta investeringar i humankapital, från omfattande barnomsorg över breda utbildningssystem till höga BNP-andelar för forskning och utveckling.

Översyn av skattereform krävs

Tilliten är inte naturgiven. Förtroendet måste förtjänas. Det är inte minst därför som 1990-talets illa tilltufsade skattereform behöver en översyn. Det är viktigt för Sverige att medborgarna kan fira Deklarationsdagen med någorlunda gott mod, om och om igen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag