GM har alltså deklarerat att antingen är det Spyker cars som köper Saab automobile eller så väntar en nedläggning.
Saabs avvecklingskostnader har uppskattats till flera miljarder kronor, vilket förklarar varför GM har varit oerhört angelägna om att hitta en ny ägare, och likaledes angelägna om att svenska skattebetalare ska garantera lånet på drygt fyra miljarder kronor från Europeiska investeringsbanken.
Det har definitivt varit köparens marknad. Men av världens alla samlade riskkapitalister återstod först bara lilla Koeingsegg group och nu en nederländsk variant på biltillverkare i samma lyxsegment.
Spyker cars uppges tillverka runt 50 lyxiga sportbilar per år och i fjol landade förlusten på 250 miljoner kronor; räknat per bil blev förlusten fem miljoner kronor.
Detta är alltså den "finansiellt stabila" köpare som ska hålla Saab i gång. Inte undra på att uttrycket "sista Spyken i Saabs kista" är på väg att etablera sig.
Nu har visserligen Spyker cars en huvudägare i den ryske finansmannen Vladimir Antonov som uppges vara god för ett antal miljarder kronor. Ja, Antonov lär visst äga ett mindre bankimperium i Ryssland och i Litauen.
Inget har förstås sagts om hur en affär ska finansieras. Men Antonov borde låta sina banker finansiera Saab-köpet, i stället för att be svenska skattebetalare garantera EIB-lånet.
Ändå lär lånekravet kvarstå: andras EIB-pengar är alltid trevligare att riskera än sina egna. Dessutom framstår EIB snarare som en biståndsorganisation än en bank. Bara det faktum att EIB-direktionen gladeligen har ställt sig bakom Saabs uppenbarligen sensationellt suveräna affärsplan, alltså exakt samma affärsplan Koenigsegg plötsligt inte längre trodde hade en framtid, borde få varningsljusen att blinka.
Till alla formaliteter runt EIB-lånet hör att Saab ska ha lämnat "fullgoda säkerheter" för lånet. I praktiken fungerar alltså vi skattebetalare som ägare till en pantbank för Saab, men vi har noll insyn i vad som egentligen har lämnats i pant. Är det fabrikslokalerna i Trollhättan? Ingår kanske även Saab-vd:n Jan-Åke Jonssons tjänstebil?
Det får vi inte veta. Någon möjlighet till en öppen värdering och riskanalys av de panter som Saab lämnat finns inte, trots att riskerna är uppenbara att Maud Olofsson och staten i slutändan blir ägare till en bilfabrik.
Opinionsläget är tufft för regeringen, vilket ökar drivkrafterna för att göra allt för politisk skademinimering och inte stämplas som den som till sist körde Saab över kanten. Maud Olofsson kommer därför vara extremt behjälplig med EIB-miljarderna till Spyker cars. Vi kan lita på att Mona Sahlin och oppositionen kommer att piska henne framför sig.
Men vem företräder egentligen på fullt allvar skattebetalarnas intressen i denna låneaffär? Varför har inte en enda riksdagsledamot krävt att Saabs panter faktiskt blir offentliga?
Fordonslobbyns makt är stor i Sverige.
