Bränd politik. Mindre matlagning skulle ge fler jobb, enligt regeringens hypotes. Foto: Jan Wiriden
Bränd politik. Mindre matlagning skulle ge fler jobb, enligt regeringens hypotes.  Foto: Jan Wiriden

Vidbränd krogmoms

Publicerad
Uppdaterad
Vad är det för likhet mellan en Saab-återförsäljare och Fredrik Reinfeldt?
Båda har absolut ingen aning om de kommer att kunna leverera utlovade produkter i form av bilar eller nya jobb.
Regeringen är numera väldigt försiktig när det gäller att utlova hur många jobb som skapas när restaurangmomsen sänks med 5,4 miljarder ­kronor. Man har nog känslan av att biffen bränts på grillen.
Men i lagrådsremissen, daterad den 31 maj, skrev Anders Borg: "Regeringen instämmer i utredningens bedömningar. Den sammantagna långsiktiga syssel­sättnings­effekten beräknas till knappt 6 000 helårsarbetskrafter. Den årliga kostnaden per jobb på lång sikt beräknas till omkring 0,6 miljoner kronor."
Men detta är också en vidbränd politik, fast sminkad med siffror. Bakom kalkylerna ligger en fantastisk hypotes om att sänkta krogpriser gör att mindre tid ägnas åt matlagning, vilket i sin tur skapar fler jobb. En del av den frigjorda tiden skulle arbetslinjens folk nämligen lägga på jobbet. Och simsalabim, då uppkommer plötsligt 2 500 nya helårsjobb.

Och nästa rätt
på momsmenyn?
Tja, i linje med denna kreativa kalkyl borde regeringens nästa momssänkning riktas mot mikro­vågs­mat. Den kan ju antas höja produktiviteten i svenska folket Ikea-kök så att vi kan jobba ännu mer på andra ställen.
I Finland sänktes restaurangmomsen förra året. Uppföljande studier pågår och i senaste numret av tidskriften Ekonomisk debatt refereras till en undersökning som visar att endast en tredjedel av restaurangerna sänkte sina priser.

Sådan är verkligheten i den politiska löftes­branschen. Kalkylerna om hur många arbets­tillfällen som kan komma när man tryckt på en viss skatteknapp är enormt osäkra.
Nej, inte ens de sofistikerade kristallkulorna på finansdepartementet kan visa hur konsumenter, krögare eller fackföreningar kommer att bete sig. En riktad skattesänkning till en viss bransch kan ju också leda till högre avtal och ingångslöner ­vilket gör det dyrare att anställa.
Att försöka sälja in krogmomsen som en åtgärd mot ungdomsarbetslösheten framstår inte heller som självklart. Branschen har ju redan fått ta del av regeringens tidigare sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa ung­domar under 26 år.
Men det finns en tydlig vinst med sänkt krogmoms och det är att momsen nu hamnar på samma nivå som maten på Ica. Det är en välkommen röjning i det svenska momsträsket. Målet borde också vara en enhetlig moms.
I grund och botten handlar det om hur mycket politiker ska tillåtas styra över våra konsumtionsval. Och lägger vi mer pengar på krogen så kanske vi sparar in på andra tjänster. Den enes bröd på tallriken, den andres död i detaljhandeln.
Om i stället inkomstskatterna hade sänkts för löntagare och pensionärer så hade ännu lite mer makt över plånboken legat hos svenska folket i stället för hos regeringen. Något som definitivt hade varit värt att fira på krogen.
Kvällspostens ledarredaktion

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag