Foto: STEPHEN LOCK / I-IMAGES / POLARIS POLARIS IMAGES
 Foto: STEPHEN LOCK / I-IMAGES / POLARIS POLARIS IMAGES

Vi måste utvecklas lika snabbt som terrorister

Publicerad

Terroristerna blir allt bättre på att värva anhängare och sprida död. 

Demokratiska stater måste kunna svara mot detta hot.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Så har terrorn slagit till ännu en gång. Sju personer är döda och 48 är skadade efter att ha blivit påkörda eller knivhuggna i London i Storbritannien på lördagskvällen.

Denna moderna terrorism är på samma gång både primitiv och sofistikerad. Det krävs inte mycket kunskap, planering eller träning för att köra ett fordon genom en folkmassa och sedan kliva ut och hugga ihjäl oskyldiga. Samtidigt använder IS och andra terrororganisationer modern teknik för att värva nya anhängare och förse dem med gör-det-själv-guider för just sådana här blodiga terrordåd.

Terroristerna lär sig

Den mest skrämmande analysen efter bombbådet i Manchester den 22 maj gjorde Daveed Gartenstein-Ross i The Atlantic: Terroristerna blir allt bättre på att lära sig. 

Tidigare var många terrororganisationer beroende av ett fåtal hjärnor, exempelvis skickliga bombmakare. Men med ny teknik - främst sociala medier och krypteringsteknik - kan sådan kunskap snabbt spridas vidare till stora grupper.

Det gör terrororganisationer allt svårare att slå ut. Både den praktiska kunskapen och ideologin har gjorts oberoende av individer. Att den amerikanske hatpredikanten Anwar al-Awlaki dödades i en drönarattack 2011 har inte minskat hans förmåga att locka nya anhängare, hans föreläsningar fortsätter ju att spridas via nätet och mobilappar.

Denna läraktighet är en förklaring till att antalet terrordåd i väst har ökat kraftigt, menar Gartenstein-Ross. Så sent som för fem år sedan kunde terrorexperter räkna antalet stora terrordåd i väst efter 11 september-attackerna på ena handens fingrar. Men de senaste tre åren har både frekvensen och dödligheten i attackerna ökat.

Att helt skydda våra samhällen från terrordåd är en omöjlighet. Men ibland låter det i debatten som att alla insatser mot terrorn därmed skulle vara kontraproduktiva och att ökad kameraövervakning, bättre verktyg till säkerhetstjänsten och fler insatspoliser rentav kan spela terroristerna i händerna.

Visst bör vi se upp så att staten inte överreagerar. Men i ljuset av att vi i Sverige fortfarande diskuterar om vi ska sluta ge bidrag till extremister framstår den faran milt sagt som överdriven här på hemmaplan.

Tvärtom är det av yttersta vikt att demokratier – inom ramen för rättsstaten – fortsätter att utveckla sin förmåga att motverka radikalisering, stoppa planerade attacker och oskadliggöra attentatsmän när dåd väl inträffar. Dels räddar det människoliv, dels motverkar det ett av terroristernas syfte: att så split och splittring i våra samhällen.

De blir allt mer skickliga på att döda oss. Är vi lika innovativa när det kommer till att rädda liv?

Även om antalet terrordåd ökar är det arbetet på intet sätt förgäves. Många Londonbor är vid liv i dag tack vare att polisen kunde skjuta ihjäl samtliga attentatsmän inom åtta minuter efter det första larmsamtalet. På samma sätt kunde dödssiffran vid skolattacken i Trollhättan 2015 hållas nere tack vare att poliserna som var först på plats hade övat på just det scenariot.

I slutet av sin artikel i The Atlantic ställer Daveed Gartenstein-Ross en uppmanande fråga: "De blir allt mer skickliga på att döda oss. Är vi lika innovativa när det kommer till att rädda liv?".

Svaret på den frågan måste bli ja. När terrorismen utvecklas måste vårt försvar också göra det.

 

Läs också:

Terrordådet i London • Detta har hänt: Alla artiklar om terrorattacken 

När IS spränger barn måste samhället svara

Gustav Fridolin är inte trovärdig i terrorfrågan

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag