Förstärkt bevakning dagen efter terrordådet. Nu måste även svenska politiker agera mot jihadismen. Foto: Guillaume Horcajuelo / Epa / Tt
Förstärkt bevakning dagen efter terrordådet. Nu måste även svenska politiker agera mot jihadismen. Foto: Guillaume Horcajuelo / Epa / Tt

Vi måste ta hotet från jihadismen på allvar

Publicerad

Jihadismen har relativiserats allt för länge i Sverige. Efter de avskyvärda terrordåden i Paris måste vi stå upp mot denna onda ideologi.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Vittnesmål och skakiga mobilfilmer återger de fruktansvärda scener som utspelades i Paris under fredagen. Människor som skriker av skräck och smärta på uteserveringar, konsertbesökare som hänger ut genom fönster för att undkomma terroristerna – och så de många livlösa kropparna på gatorna.

Dödssiffran är i skrivande stund 128 personer, samtidigt som ett stort antal sårade vårdas på sjukhus. President François Hollande pekade på lördagen ut Islamiska staten som ansvarig för attacken. För Frankrike blir 13 november landets eget 11 september.

Efter jihadistattackerna mot Charlie Hebdo och kosherbutiken i Paris i januari skärptes de franska antiterrorlagarna. Men att helt skydda sig mot kallblodiga mördare som är beredda att slå till mot restauranger, konsertlokaler och fotbollsmatcher går inte. Det betyder inte att skärpta insatser mot terrorn skulle vara meningslösa. Bara i år har fransk underrättelsetjänst avvärjt en lång rad terrorattentat.

Frankrike har en särskilt utsatt position. Över 1 500 fransmän har rest till Syrien och Irak för att ansluta sig till olika jihadistgrupperingar och många av dem har också återvänt. Därtill utför franskt flygvapen regelbundet attacker mot IS-mål i både Irak och Syrien.

 

Men samma hot vilar även över oss. Näst efter Belgien har Sverige producerat flest jihadistresenärer i Europa, sett till folkmängd. Säpo uppskattar att över 300 personer har rest från Sverige för att strida i Syrien och Irak. Åtminstone en av dem har också öppet uppmanat anhängare att utföra terrordåd här hemma. Svenska militärer befinner sig därtill i norra Irak för att utbilda soldater som slåss mot Islamiska staten.

I den svenska debatten avfärdas dock det jihadistiska hotet regelbundet. Ofta sker det genom en typ av dubbel relativisering. Å ena sidan tonas allvaret ned, högerextremisterna är ju så mycket farligare. Å andra sidan läggs ansvaret för våldet på andra än utövarna: på islamofobin, utanförskapet eller provocerande karikatyrteckningar.

Sådana relativiseringar är dock livsfarliga. Jihadisthotet kommer inte att försvinna om västmakterna drar sig tillbaka från Syrien, om arbetslösheten minskar eller om karikatyrtecknarna börjar censurera sig själva (Och vad ska förresten judar göra? Sluta vara judar?). Nej, det vi nu står inför är företrädare för en ond ideologi. För dem är våldet inte ett medel - det är själva målet. En sådan motståndare kan demokratier inte böja sig för.

Mona Sahlin - regeringens samordnare mot våldsam extremism - har länge påtalat att många kommuner är naiva i sin syn på hotet från extremister. På många platser saknas såväl krisinsikt som handlingsplaner för att förebygga att unga radikaliseras.

I Aktuellts extrasändning på lördagen uppmanade Sahlin de kommuner som inte har utarbetat någon handlingsplan att genast påbörja det arbetet: "och de behöver inte vänta till på måndag".

Så sent som för en knapp månad sedan anklagades dock Sahlin av en lång rad debattörer, bland andra Masoud Kamali och Behrang Miri, för att överdriva hotet från jihadismen. Rubriken på debattartikeln, "Är vitas liv mer värda än våra?", bidrar till den sortens polarisering som extremister livnär sig på: att ställa grupp mot grupp.

Ironiskt nog är det dessutom debattörerna själva som värderar "vita liv" högst. Deras tes - att jihadisthotet inte är så allvarligt - kräver att man bortser från alla de människor i Mellanöstern som torteras, våldtas och mördas av ditresta svenska jihadister. Eller för den delen från IS-dåd i regionen, som det i Beirut i veckan där minst 41 personer dödades.

Som tidigare riksdagsledamoten Nalin Pekgul, S, påpekat finns det också många personer med invandrarbakgrund som tvärtom tycker att myndigheter och säkerhetspolis gör allt för lite för att sätta stopp för jihadisterna och deras rekryteringsförsök i utanförskapsområdena.

I den offentliga debatten har dock försök att motverka radikaliseringen allt för ofta mötts med högljudda rop om rasism och islamofobi. År 2007 anklagades Säkerhetspolisen för att med sitt arbete trakassera muslimer och underblåsa islamofobi. Debattartikeln skrevs av miljöpartisterna Mehmet Kaplan och Yvonne Ruwaida. I dag är de statsråd respektive statssekreterare i den rödgröna regering som mycket senfärdigt har tagit sig an terrorhotet mot Sverige.

Den lagstiftning mot terrorresor som Sverige är förpliktad av FN att införa har exempelvis försenats i flera omgångar och är fortfarande inte på plats. Lika saktfärdigt har arbetet med att strama upp den slappa svenska passhanteringen framskridit. För det bär den förra alliansregeringen ett ännu större ansvar.

Attentatsmännen i Paris slog till på sju platser på kort tid, vilket gjorde att franska myndigheter satte in militär för att patrullera gatorna. De ställer frågor om Sveriges förmåga att hantera en liknande situation.

 

Inrikesminister Anders Ygeman, S, måste nu se till att snabbt få igenom det terrorpaket som utlovades i augusti och som skulle göra det möjligt för polisen att ta hjälp av såväl försvarsmakten som av andra nordiska insatsstyrkor vid terrorattacker. Den svartvita uppdelning i krig och fred som hittills styrt svensk lagstiftning passar illa i en värld där den uttalade strategin är att slå till mot civila, hundratals mil från de egentliga krigszonerna.

Därtill måste hela det svenska samhället, från stat och kommuner till civila organisationer, börja ta radikaliseringen och jihadisthotet på allvar.

Det senaste dygnet har en bild från en manifestation efter Charlie Hebdo-attackerna i januari börjat spridas igen. "Not afraid", står det på ett plakat.

Och nej, rädda ska vi inte vara. Däremot måste vi vara både vaksamma och realistiska.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag